5 viktiga faktorer som påverkar näringstillgängligheten hos cannabis

Hur viktig tycker du att gödning är när du odlar cannabis? För de flesta odlare är svaret förmodligen ”väldigt viktigt”. Men gödning är bara en del av helheten när det gäller hur mycket näring dina plantor faktiskt kan ta upp ur jorden. I den här artikeln går vi på djupet med fem faktorer som har stor påverkan på näringstillgängligheten för cannabis.
Nybörjare som odlar cannabis fastnar ofta i fällan att lägga nästan all energi i trädgården på gödsling. Men att ”mata” plantor handlar om mycket mer än att bara tillsätta gödning. I den här artikeln lyfter vi fem av de viktigaste faktorerna som påverkar hur tillgängliga näringsämnena är – och hur väl cannabisplantor kan ta upp dem. Läs vidare för att ta reda på vilka de är.
1. Temperatur

Temperaturen i ditt odlingsrum, odlingstält eller i trädgården påverkar dina cannabisplantors hälsa enormt. I stora drag trivs cannabis bäst med dagstemperaturer runt 20–30°C och nattetid cirka 17–20°C. När temperaturen sjunker under eller stiger över det spannet börjar många av de biologiska processer som håller plantan vid liv och driver tillväxten att fungera sämre. Framför allt påverkar ogynnsamma temperaturer i odlingsutrymmet/trädgården den mikrobiella och mykorrhizala aktiviteten i ditt odlingsmedium, vattnets temperatur (som i sin tur påverkar andra processer i plantan) samt enzymaktiviteten inne i växtens organism.
Så påverkar temperaturen mikrobiell och mykorrhizal aktivitet
Vid låga temperaturer minskar den mikrobiella/mykorrhizala omsättningen av kväve och fosfor kraftigt. Det är avgörande, eftersom mikrobiell kvävecirkulation står för över 50% av växters kväveupptag, och mykorrhizasvampar i hög grad hjälper växten att ta upp näring (särskilt fosfor) och vatten. Mikrobiell kväveproduktion, till exempel, är som högst mellan 24–35°C.
Man tror också att mykorrhizaaktiviteten sjunker markant vid temperaturer under 15°C (Gavito et al., 2005). Både mikrobiell aktivitet och aktiviteten hos mykorrhizasvampar minskar dessutom när temperaturen stiger över cirka 35°C. Utan hjälp av de här bakterierna och svamparna får växter som utsätts för ogynnsamma temperaturer svårt att ta upp näring och vatten – oavsett hur mycket gödning du häller i eller ovanpå jorden varje vecka.
Så påverkar temperaturen vatten, fotosyntes, respiration och mer
Temperaturen i ditt odlingsrum eller din trädgård påverkar direkt hur varmt vattnet blir i växtens odlingsmedium och i själva växten. Det i sin tur styr hur snabbt dina plantor fotosyntetiserar, andas och transpirerar. Vid högre temperaturer ökar transpirationshastigheten, vilket gör att plantan tar upp mer vatten och näring. Lägre temperaturer bromsar däremot både transpirationen och upptaget av vatten/näringsämnen. Vid mycket låga temperaturer kan även näringstransporten försämras (näringsjoner transporteras i vatten). Klyvöppningarna, som är avgörande för fotosyntesen, arbetar också mindre effektivt när det är kallt.
Så påverkar temperatur enzymaktiviteten
Enzymer driver och påskyndar kemiska processer i växter, och påverkar därför i hög grad deras hälsa och tillväxt. Precis som med mikrober, svampar och vatten är enzymaktiviteten dessutom starkt temperaturberoende. Om man mäter och ritar upp enzymaktiviteten vid olika temperaturer får man ofta en klockformad kurva. När temperaturen stiger ökar enzymaktiviteten, eftersom både enzymerna och deras substrat (alltså de molekyler de reagerar med) rör sig snabbare och därmed hinner mötas och interagera oftare. Men över en viss temperaturgräns faller enzymaktiviteten snabbt igen—ända ner mot noll.
2. pH-nivå

Det finns en mycket bra anledning till att erfarna odlare hela tiden mäter pH (”potential hydrogen”, alltså ett mått på mängden vätejoner i jord eller andra lösningar). Generellt trivs cannabis i lätt sur jord med ett pH på 6,0–7,0. I hydro- eller jordlösa odlingar ligger det optimala pH-värdet i stället runt 5,5–6,5. Rätt pH är viktigt av flera skäl, men påverkar framför allt näringstillgänglighet och därmed hur bra cannabisplantan kan ta upp näring.
Varför pH är avgörande för näringsupptag
pH-obalanser är en av de vanligaste orsakerna till näringsbrister, näringslåsning och näringsbränna hos cannabis. När jordens pH sjunker under det optimala spannet som nämns ovan förändras den mikrobiella aktiviteten i jorden, och de flesta näringsämnen (framför allt kalcium, magnesium och fosfor) blir otillgängliga för plantorna. Samtidigt blir aluminium och mangan mer lättillgängliga i sura jordar och kan då bli giftiga. Om jordens pH i stället stiger över 6,5–7,0 blir fosfor och de flesta mikronäringsämnen svåra för plantan att ta upp.

En kommentar om organisk och icke-organisk odling
Ekologisk cannabisodling blir allt mer populär. Även om det kan låta krångligt kan det i praktiken förenkla flera av de mer komplexa delarna av odlingen, som att hålla pH-värdet stabilt. Att ge cannabis flasknäring kan verka enkelt, men det är ofta svårt att få helt rätt—särskilt för nya odlare.
Genom att starta med ett ekologiskt odlingsmedium och förbättra det med naturlig gödning som kompost, maskgödsel, stallgödsel samt ben-/fiskmjöl skapar du automatiskt en miljö rik på nyttiga bakterier och svampar, till exempel mykorrhiza. Med dessa mikroorganismer på plats tar plantorna upp näring mer gradvis och får samtidigt ett bättre skydd mot många vanliga skadedjur och patogener.
Vikten av att testa jord och vatten
Att regelbundet kontrollera och följa pH-värdet är avgörande för att upptäcka eventuella obalanser i tid. Självklart är det viktigt att mäta pH i jorden, men du behöver också se till att mäta (och vid behov justera) pH i vattnet du använder. När vattnet kommer ner i jorden kan det lösa upp mineraler och omvandla dem till joner som växten kan ta upp. Samtidigt kan vattnet också föra bort mineraljoner ur jorden genom att i praktiken skölja ut dem. Båda dessa effekter kan påverka pH i ditt odlingsmedium direkt — och därmed hur mycket näring som faktiskt är tillgänglig för dina plantor.
För att undvika pH-problem rekommenderar vi att du övervakar jordens pH regelbundet genom hela odlingen. Vattnets pH räcker det oftast att testa i början, eftersom det vanligtvis inte förändras särskilt mycket över tid. Däremot bör du alltid kontrollera pH i din näringslösning innan du ger den till plantorna. Det är även smart att mäta pH i dräneringsvattnet som rinner ut i botten av krukorna, eftersom det ger en tydlig bild av vad som händer i substratet.
Värdet av bra kompost
Även om kemiska gödningsmedel länge har varit standard bland cannabisodlare, blir ekologiska metoder allt mer populära. Ett enkelt sätt att få in mer organisk odling i din odling är att köpa eller göra egen kompost. Kompost har naturligt ett pH på ungefär 6,5–7,0, vilket passar cannabis och de flesta andra växter mycket bra. Dessutom kan jord som förbättrats med organiska gödselmedel som kompost faktiskt binda och ta upp vätejoner utan att det förändrar det totala pH-värdet – en process som odlare ofta kallar ”buffring”. Organiska jordar innehåller också naturligt fler näringskatjoner som kan lagra växttillgängliga näringsämnen, redo när plantorna behöver dem.
3. Jordluftning

Hur väl jorden är luftad påverkar direkt vilka näringsämnen dina plantor faktiskt kan ta upp. Cannabis, precis som många andra växter, trivs bäst i en porös och väl syresatt jord av flera skäl. Dels förbättras utbytet av luft och vatten, dels skapas bättre förutsättningar för nyttiga mikroorganismer och mykorrhiza att frodas.
Luftad jord ger ett hälsosamt luft- och vattenutbyte
Väl luftad jord gör att vatten och luft kan cirkulera naturligt runt rotzonen. För att utveckla starka, friska rötter (grunden för en frisk planta) behöver cannabisplantor ta upp syre från luften via rotsystemet. Samtidigt avger de också CO₂ i jorden, som måste kunna ventileras bort och avdunsta ut i atmosfären. Det här gasutbytet sker av sig självt och i hög grad i jord som är ordentligt luftad. I jord med dålig luftning kan rötterna däremot inte ta upp lika mycket syre, och tillväxten bromsar in eller stannar helt—vilket äventyrar hela plantans hälsa. På samma sätt kan CO₂ inte lämna jorden lika fritt när den är kompakt och syrefattig, utan kan i stället byggas upp i rotmiljön. Till sist begränsas även plantans förmåga att ta upp vatten (och därmed näring) kraftigt i tät, dåligt luftad jord.
Bättre för mikrobiell aktivitet och mykorrhiza
De högre syrenivåer som naturligt finns i väl luftade jordar gynnar också aktiviteten hos markens mikroorganismer och mykorrhiza. Precis som de flesta levande organismer behöver de nyttiga mikroberna och svamparna som nämndes tidigare syre för att kunna leva och föröka sig. År 2022 publicerade en forskargrupp från Kina resultaten från ett treårigt fältexperiment i bambuplantager. Forskarna undersökte effekterna av att syresätta jorden i odlingen och såg att det inte bara kraftigt ökade syrehalten, utan även förbättrade näringstillgängligheten. Det i sin tur höjde aktiviteten hos både bakterier och de enzymer som medverkar vid växternas näringsupptag – särskilt av kväve och kalium (Qian et al., 2022).
4. Jordens mineral- och organiska sammansättning

En annan avgörande faktor som påverkar hur lätt cannabisplantor kan ta upp näring är jordens sammansättning. Jordar med högre elektronegativitet och större yta har ofta högre katjonbyteskapacitet (CEC). En välbearbetad och luftig jord ger dessutom mer aktiv yta än en kompakt och hårt packad jord. För att förstå varför kan du tänka tillbaka på kemilektionen i skolan, där du lärde dig om atomers elektriska laddning. De flesta jordar är nämligen negativt laddade, medan många näringsämnen är positivt laddade. Det gör att näringspartiklar kan binda till mineral och organiskt material i jorden, som lera och humus, och därmed minska risken att de sköljs ur vid till exempel kraftigt regn.
För att en växt ska kunna ta upp näring ur jorden behöver ett katjonutbyte ske – alltså en kemisk process där partiklar i växten byts mot partiklar i jorden (till exempel att en vätejon byts mot en kaliumjon). Jord med hög CEC behöver vanligtvis gödslas mer sällan, men då i något större givor. Jord med låg CEC mår i stället bäst av mindre doser men oftare, för att maximera näringstillgängligheten för plantorna.
5. Jordfuktighet

Sist men inte minst är markfukten en av de största faktorerna som påverkar hur lätt växterna kan ta upp näringsämnen ur jorden. Vattenhalten kan både öka och minska näringstillgängligheten genom att påverka pH, massflöde och rottryck. I lagom mängd hjälper vatten till att frigöra näring i jorden genom att sätta igång kemiska reaktioner och bryta ned jordens beståndsdelar. Men blir det för blött kan näring lakas ur jorden – framför allt nitrat och fosfor, som är negativt laddade och därför inte kan binda till jordpartiklar med negativ (elektronegativ) laddning. Samtidigt kräver jordens bakterier rätt mängd vatten för att kunna producera växttillgängligt kväve, vilket i sin tur också kan påverka mykorrhizaaktiviteten i jorden.
Den komplexa naturen hos näringstillgänglighet i cannabis
Som du ser i den här artikeln handlar växtnäring om mycket mer än att bara tillföra gödning. Även om vi inte kunnat gå in på allt i detalj inom ramen för det här inlägget, hoppas vi att texten tydliggör hur många olika faktorer som kan påverka näringstillgängligheten – och varför det är så viktigt att finjustera varje punkt ovan så bra du bara kan.
