Är Alice i Underlandet inspirerad av psykedelika?

I grunden bygger barnberättelser på fantasi, kretsar kring mytiska varelser och landar ofta i en lärdom på slutet. Just därför är det också lätt för ett oskuldsfullt sinne att ta till sig och verkligen uppskatta handlingar som tänjer rejält på verklighetens gränser.

Men sett genom en vuxens mer granskande blick kan samma historier lika gärna uppfattas som ett eko av påverkan från psykedeliska droger. Ett välkänt exempel är klassikern Alice i Underlandet av Lewis Carroll – en berättelse om en flicka som bokstavligen ramlar ner i ett kaninhål och hamnar i en helt ny värld att utforska.

På vägen möter hon märkliga figurer och (intressant nog) hamnar hon själv under påverkan av en svamp. Allt slutar med att Alice vaknar och inser att hennes äventyr bara var del av en invecklad dröm.

På ytan är det därför lätt att dra slutsatsen att Alice i Underlandet kan ha inspirerats av Lewis Carrolls egna upplevelser med psykedelika. Men är det en rimlig tolkning – eller bara en långsökt teori?

Psykedelisk teori sedan 1960-talet

Att läsa in psykedeliska undertoner i handlingen i Alice i Underlandet är inget nytt. Ända sedan 1960-talet har både konstnärer och kritiker drivit teorin att Alices äventyr kan ha inspirerats av hallucinogener.

Psykedeliska rock-bandet Jefferson Airplane antydde det till exempel (om än mellan raderna) i sin klassiker från 1967, “White Rabbit”. Titta bara på raderna:

When the men on the chessboard get up
And tell you where to go
And you've just had some kind of mushroom
And your mind is moving low
Go ask Alice, I think she'll know

Läsare lyckades också koppla ihop hur berättelsens handling känns “frånkopplad verkligheten” med det faktum att den skrevs under en tid då opiumbruk var lagligt. En Disney-fan gick till och med så långt att hen klippte ihop varenda scen som skulle kunna tolkas som en referens till droger i en 4 minuter lång Youtube-video. Kika själv. Vissa “bevis” kan vara lite långsökta, men det går knappast att förneka att det finns tillräckligt mycket för att väcka frågor!

MISSUPPFATTNINGAR OCH OENIGHET

Samtidigt finns det såklart de som inte alls håller med om kopplingen mellan Alice i Underlandet och psykedelika. Enligt Dr. Heather Worthington vid Cardiff University är det fullt möjligt att många läser in psykedeliska referenser främst för att berättelsen skrevs under en tid då sådana substanser var utbredda — inte nödvändigtvis för att Carroll själv var påverkad av något.

New York-baserade museikuratorn Carolyn Vega instämde i just det resonemanget och påpekade dessutom att det aldrig har bevisats att Carroll hade någon erfarenhet av att använda LSD eller andra hallucinogener när historien skrevs.

I hans dagböcker framgår det att Carroll ibland uppskattade ett glas vin, och han kan också ha fått i sig laudanum — ett opiatbaserat preparat som var lätt att få tag på vid den tiden. Men det finns inga som helst uppgifter om att han använde psykedelika, och inte heller några belägg för att hallucinogener skulle ha inspirerat någon del av Alices äventyr.

ALICE I UNDERLANDET I PSYKEDELISKA TOLKNINGAR

Trots stora meningsskiljaktigheter och motsägelser mellan olika experter lyckas många konstnärer fortfarande skapa psykedeliska tolkningar av den här barnklassikern. En av dem, passande nog med titeln ”Curious Alice”, var ett informationsinslag i allmänhetens tjänst som släpptes 1971 för att mobilisera mot drogbruk och missbruk bland unga.

Video: Curious Alice

En annan version av berättelsen, som släpptes 1982, hade titeln ”Malice in Wonderland”. Till skillnad från Curious Alice, som hade ett mer rakt och lättillgängligt upplägg, gavs den här tolkningen ut som en mer … tja … konstnärlig och färgstark variant.

Den kretsade visserligen kring en ung flicka som tar sig ner genom en tunnel, men allt skildrades i ett mer groteskt och förvridet tonläge. Det ledde till kritik från dem som menade att den skulle uppmuntra exploatering av kvinnor. Andra såg den som en bild av kvinnors sexuella förslavning, främst på grund av illustrationerna som tycktes föreställa kvinnliga könsorgan i förvrängda former. Märkligt. Väldigt märkligt.

Video: Malice i Underlandet

Om Lewis Carroll verkligen var nykter när han skapade sitt fantastiska mästerverk – som källor tycks antyda – går det ändå inte att låta bli att fundera på hur pass psykedelisk berättelsen hade blivit om författaren faktiskt hade varit påverkad av magiska svampar, LSD eller kanske peyote. Oavsett vilket har Alice i Underlandet gått till historien som en av de mest älskade barnklassikerna, sida vid sida med andra välkända titlar som Snövit och de sju dvärgarna, Törnrosa och Rapunzel, för att bara nämna några. Den kan fortfarande utan problem avnjutas av oskyldiga sinnen som en berättelse som i många år framöver hjälper till att odla fantasi och kreativitet.

Miguel Antonio Ordoñez

Miguel Ordoñez har en kandidatexamen i massmedia och kommunikation och är en erfaren skribent med 13 år i branschen – och det blir fler. Sedan 2017 har han bevakat cannabisrelaterat innehåll. Genom löpande, noggrann research i kombination med egna erfarenheter har han byggt upp en gedigen kunskapsbas inom området.

Läs hela biografin