Var Moses påverkad av DMT?
DMT har påverkat många kulturer genom historien, och nu har det föreslagits att det även format något betydligt närmare oss.
Den som har provat psykedelika vet av egen erfarenhet vilken andlig klarhet det kan ge. För den som är religiöst lagd kan upplevelsen vara omvälvande och öppna dörrar till insikter om tron som man aldrig tidigare ens har övervägt. Men tänk om resorna är så djupgående att de faktiskt har påverkat själva rötterna till den moderna västerländska religionen? En psykolog menar att det kan ligga något i det.
Enligt Benny Shanon, en Stanfordutbildad psykolog som i dag undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, finns det en påtaglig möjlighet att Moses var påverkad av DMT vid avgörande tidpunkter i historien. Det är en djärv teori, och som du säkert kan föreställa dig har många avfärdat den som både kättersk och helt ogrundad.
DMT: religionens ursprung?
Teorin bygger på Shanon’s egna möten med ayahuasca, en DMT-rik amazonsk brygd som används i entheogena ceremonier. Det råkar vara så att de beståndsdelar som behövs för att skapa en liknande kraftfull brygd även finns i Främre Orienten. Där kan delar av akaciaträdet och busken Peganum harmala kombineras till en blandning av MAOI och DMT – och därmed ge en av de mest intensiva hallucinogena upplevelser som människor känner till. Blandningen är inte ayahuasca i strikt mening, men grundmolekylerna är desamma.
För Shanon är steget inte särskilt långt till antagandet att de här växternas starka hallucinogena effekt – växter som bemöttes med vördnad och till och med betraktades som heliga – kan ha använts av tidiga heliga män för att komma närmare Gud. Även om det saknas direkta bevis för att Moses faktiskt använde sådana brygder, liknar de religiösa beredningar som beskrivs i Andra Moseboken påfallande mycket dem som ingår i den ritualistiska föregångaren till ayahuascabruk.
Så när skulle Moses ha varit påverkad av DMT? Enligt Shanon var det troligen när han upplevde Gud som den brinnande busken, och när han fick de tio budorden. Det skulle förklara en hel del. I en radiointervju sa han:
“As far Moses on Mount Sinai is concerned, it was either a supernatural cosmic event, which I don’t believe, or a legend, which I don’t believe either, or finally, and this is very probable, an event that joined Moses and the people of Israel under the effect of narcotics.”
Han beskrev också hur de upplevelser som tillskrivs Moses – att se eld, få en förändrad tidsuppfattning, se ormar, möta väsen vars ansikten inte går att urskilja, att ”se” ljud och ”höra” färger samt att komma i kontakt med det gudomliga – är vanliga inslag som dokumenterats hos personer som använder ayahuasca. Det sägs dessutom att ayahuascaanvändare kan få ett slags skimrande lyster efteråt, vilket skulle kunna förklara det ”skimmer” som omger Moses i berättelserna.
Är det sant? Det går inte att säga med säkerhet. Samtidigt finns det flera luckor i teorin som behöver fyllas. Till exempel: även om de två växterna ovan förekommer i stora delar av Främre Orienten och ansågs heliga, finns det inga belägg för att de faktiskt kombinerades och användes som hallucinogen. Man kan tycka att om så vore fallet skulle bruket vara betydligt mer utbrett och bättre dokumenterat. För den teologiskt skeptiske finns dessutom frågan om Moses ens har existerat. Utöver att han nämns i Bibeln finns det inga andra oberoende hänvisningar till honom.
Trots bristerna väcker teorin en kittlande fråga: kan det betyda att själva grunden för vissa religioner vilar på en DMT-resa? Det är en både ny och fascinerande tanke – och en som lär ge upphov till heta debatter under lång tid framöver.
