Illegala droger och kreativitet

Cannabislegalisering har åter blåst liv i debatten om användningen av “sinnesförändrande” droger. Så kallade illegala substanser har alltid haft en särskild dragningskraft. Det hänger ihop med kittlingen i det förbjudna – men också med de fysiska och mentala upplevelser de kan framkalla. Vissa illegala droger har dessutom länge kopplats till kreativitet och historiska bedrifter.

Det sägs att DNA upptäcktes efter att Francis Crick haft en stark LSD-resa. Under ruset fick han idén, och hans fru skissade senare hans vision om dubbelhelixen. Sigmund Freud var kraftigt påverkad av kokain när han formulerade “psykoanalysen”. Dock Ellis, pitcher i Mets, ska enligt uppgift ha kastat en av klubbens få strikeout-matcher – driven av LSD. Den tyska armén tog sig igenom den ryska vinteroffensiven under andra världskriget med hjälp av amfetaminer.

Douglas Engelbart – uppfinnaren av datormusen – menade att de guidade LSD-sessioner han deltog i bidrog till uppfinningen. Och Crick var inte den enda forskaren som tillskrev LSD en del av sina framgångar. Det gjorde även Nobelpristagaren i kemi Kary Banks Mullis. Detsamma gäller matematikern Ralph Abraham.

Aldous Huxley är en av många författare och konstnärer som också har pekat på LSD som en inspirationskälla. Ironiskt nog var Huxley samtidigt en av dem som varnade för faran i att bli alltför beroende av droger – ett tema som genomsyrar Brave New World. Samuel Taylor Coleridge ska enligt uppgift ha använt opioider för att trigga sina kreativa impulser när han skrev Kubla Khan.

Med andra ord råder det knappast någon tvekan om att “illegala” droger i vissa fall har bidragit till att människor åstadkommit storslagna prestationer – i form av mod, kreativitet, handlingskraft eller styrka.

Men vad är det egentligen med de här substanserna som kan ge sådana effekter? Och varför kan drogbruk vara en fördel för vissa – medan det slår sönder livet för andra?

Din hjärna på droger

Det här är frågor som forskare fortfarande brottas med. Vetenskapen kan ännu inte förklara hur samspelet mellan personlig bakgrund, ämnesomsättning, beroende, trauma och droganvändning påverkar olika individer. För att inte tala om vilket ämne – eller vilka ämnen – som används.

Vissa drogers biokemi gör dem dessutom mer benägna att missbrukas än andra. Heroin kan utlösa stark eufori och välbehag – och stänger samtidigt snabbt av kroppens andningsdrivande reflexer.

Kokain kan ge ett kraftigt energipåslag genom att trigga dopaminsystemet i kroppen. Just därför är det också mycket beroendeframkallande.

Cannabis, vilket forskningen allt tydligare visar, kan inte bara skapa eufori utan också stödja kroppens egna läkningsprocesser. Hittills har ingen kunnat bevisa att det är beroendeframkallande, och dödliga överdoser är okända.

Alla dessa droger verkar på liknande sätt. De stimulerar eller blockerar biokemiska signaler i hjärnan, vilket i sin tur får följdeffekter i hela kroppen. När det gäller cannabis, till exempel, verkar de metabola processer som påverkas fungera som en slags huvudregulator – en ”master switch”.

Samtidigt har både reglerade och illegala substanser använts i århundraden av en anledning: de förändrar hur hjärnan fungerar. Det påverkar i sin tur hur nervceller kommunicerar – genom ökad stimulans eller dämpning – och kan få användaren att känna sig mer ”kreativ”. Det kan också göra att man helt enkelt mår bättre.

Kända uppfinnare som använde droger

Kopplingarna mellan konst, kreativitet, innovation och droganvändning är välkända. Thomas Edison är till exempel känd för att ha använt ”kokainelixir”. Det var en då populär dryck där kokain blandades med bordeauxrött vin. Paul Erdös, en av historiens mest produktiva matematiker, använde amfetamin långt upp i hög ålder. Han menade att det ökade hans produktivitet.

Även i fiktionen har droger länge kopplats till prestation. Sir Arthur Conan Doyle gjorde exempelvis sin berömda detektiv Sherlock Holmes till opiummissbrukare. Holmes förmåga till skarp slutledning knöts till hans bruk – och missbruk – av droger.

Tillbaka i verkligheten är sanningen ofta märkligare än dikten. Flera av de mest kända uppfinnarna har använt sinnespåverkande droger, och många har dessutom hävdat att det var en avgörande faktor bakom deras framgång. Ett välkänt exempel är att Steve Jobs använde LSD. Datorgeniet sade senare att det var ”en av de två eller tre viktigaste sakerna han någonsin gjort i sitt liv”. Han gick till och med så långt att han kritiserade Bill Gates påstådda brist på kreativitet och kopplade den till att han inte hade tagit droger.

LSD och DNA

Det råder en viss kontrovers kring kopplingen mellan upptäckten av DNA och LSD. Uppgifterna började dyka upp 2004, efter Francis Cricks död. Enligt berättelsen mikrodoserade han LSD när han fick idén till dubbelhelixen. Andra akademiker under 1950- och 1960-talen var övertygade om att LSD ”öppnade en ny nivå av medvetande”. Kanske var Timothy Leary den mest inflytelserika rösten i den här frågan.

Vem var Timothy Leary?

Leary var en amerikansk psykolog som blev känd för att driva på användningen av psykotropa droger inom terapi. Vid Harvard var han en pionjär inom forskning på både LSD och hallucinogena svampar. Genom motkulturrörelsen spreds hans idéer och arbete långt utanför akademin. Richard Nixon kallade honom en gång för ”Amerikas farligaste man”.

KOKAIN OCH PSYKOTERAPI

Användningen av vissa typer av droger inom psykoterapi går tillbaka till ämnets pionjär. Sigmund Freud var med och banade väg för fältet. Strax före 1900-talets början slutade han att offentligt göra reklam för substansen. Däremot fortsatte han att använda den privat.

En grundtanke i Freuds arbete var att öppenheten i samtalet kunde läka. Att tala om det förflutna utan rädsla för att bli dömd var, menade han, ett sätt att kunna försonas med det. Han ansåg också att drömmar är uppfyllelsen av det som inte fått plats i verkligheten. Freud tillskrev kokainet att det gav honom modet att själv våga ägna sig åt denna praktik.

KOKAIN OCH KOKAIN

Freuds texter påverkade samhället långt utanför psykoanalytikerns divan. Ett av de mest välkända kommersiella exemplen är Coca-Cola, skapad av apotekaren John Pemberton i Atlanta. Drycken gjordes från början med äkta kokain. Med tiden togs kokabladsextraktet bort ur receptet. Trots det används koka fortfarande som stimulant av ursprungsfolk i Sydamerika.

Vad betyder allt det här för mig?

Det är en väldigt personlig fråga. Att välja att använda vissa typer av droger är i grunden ett individuellt beslut.

När cannabis tar plats inom idrotten kan vi räkna med betydligt fler samtal om just detta framöver. Men droger används inte bara för uthållighet – de kan också användas för att trigga det som ofta kallas ”kreativitet”. Den kreativiteten kan i sin tur hjälpa någon att se ett problem på ett helt nytt sätt.

Det beror på att många av de substanser som beskrivs som ”medvetandeförändrande” faktiskt förändrar hur hjärnan arbetar. Psykoaktiva substanser kan påverka tidsuppfattningen, så att både kronologi och känslan för tid suddas ut. Även sambandet mellan orsak och verkan kan rubbas. Logiska slutsatser som tidigare inte varit synliga kan plötsligt uppstå – och till och med samexistera. Många använder också sådana substanser för att dämpa självkritik och självmedvetenhet, vilket annars kan hämma tal, handling och initiativ.
Biokemiskt innebär det att hjärnan driver på nervcellernas signalering i kroppen, vilket skapar återkoppling och upplevelser som sedan registreras i hjärnan. Droger som till exempel frigör stora mängder dopamin i kroppen förändrar bokstavligen den kemiska ”miljö” som påverkar hjärnans funktion.

Även om droger kan användas i kreativa syften som upplevs som positiva finns det alltid en hårfin gräns. Beroende – särskilt av droger som kokain och amfetamin – är också en del av bilden för många kändisar som experimenterade med droger på vägen mot framgång.

Verkligheten är att framgång i den materiella världen oftast bygger på träning, uthållighet och disciplin. De som använder droger för att förbättra sin prestation är inte nödvändigtvis ”lata”. Och de har inte lyckats ”bara för att” de använder droger. Säg det till triathleter som använder cannabis för att öka sin uthållighet. Samtidigt är gränsen mellan livsförbättring och något som blir destruktivt svår att avgöra för de flesta.

I slutändan är det viktigare att vara på den säkra sidan än att ångra sig. Vi uppmuntrar inte användning av olagliga droger, men vuxna fattar sina egna beslut. Kunskap är avgörande i den här situationen – för att kunna göra informerade val.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin