Vad är Paul Stamets mikrodoseringsstack?

Forskare och entreprenörer tävlar om att hitta molekyler som kan stärka hjärnhälsan och ge ett försprång i mental prestationsförmåga. Många av dessa ämnen framställs syntetiskt i laboratorier, medan andra finns naturligt. I den här artikeln tittar vi närmare på det som ofta kallas Paul Stamets ”protokoll” (även känt som ”niacin–lion’s mane–psilocybin-protokollet”, ”mikrodoseringsstack”, ”neurogenesstack” eller helt enkelt ”stacken”) – en nootropisk kombination som sägs kunna förbättra kognitiv funktion och bidra till att skydda mot neurodegeneration.

Vem är Paul Stamets, och vad går hans teori ut på?

Paul Stamets är en självlärd mykolog, forskare och författare. Han är en välkänd profil i svampvärlden och blev särskilt uppmärksammad efter att ha skrivit odlingsböckerna "The Mushroom Cultivator" och "Growing Gourmet Mushrooms". I de här guiderna går han igenom allt inom svampodling – från hur du förbereder substrat till inkubation och sterila arbetssätt.

Stamets slog igenom brett när han höll sitt TED-talk "6 Ways Mushrooms Can Save The World". Där beskrev han svampars natur, hur deras nätverk påminner om internet och hur de var bland de första livsformerna som tog steget upp på land. När han delade med sig av några av sina mer banbrytande rön förklarade Stamets bland annat hur cordyceps skulle kunna användas som ett alternativ till bekämpningsmedel, medan andra arter kan absorbera olja. Den här kaskaden av perspektivskiftande fakta gav många sin första ingång till mykologi – och gjorde Stamets till en frontfigur inom området.

På 17 minuter hinner man dock inte få med alla Stamets svampinsikter. Han har lyft många fler idéer i andra föreläsningar, intervjuer och poddar. En av dem är det som brukar kallas Paul Stamets protokoll.

Protokollet kretsar kring en nootropisk vitaminstack som kombinerar niacin, lion’s mane-svamp och den viktiga prodrugen i magiska svampar: psilocybin. Stamets beskriver detta som en staplingsformel för epigenetisk neurogenes.

Mykologen började utveckla blandningen som ett svar på den tydliga ökningen av neurodegenerativa tillstånd, som Alzheimers sjukdom. Han menar att kombinationen av ämnen skulle kunna vara användbar vid behandling av PTSD och för att stimulera återbildning av syn- och hörselneuroner. Hos friska personer kan stacken i teorin även användas för att vässa kreativiteten och bredda den kognitiva förmågan.

Stacken – formler och mängder

Du har alltså koll på de tre huvudingredienserna i Stamets Stack. Men vilka mängder av varje ingrediens menar Stamets själv fungerar bäst? Hans mest spridda (och mest citerade) stack-formel ser ut så här:

• 1 mikrodos psilocybinsvampar. En mikrodos av Psilocybe cubensis (den vanligaste och mest studerade arten av magiska svampar) motsvarar 0,1–0,2 g torkad svamp eller 1–2 g färsk svamp. Enligt Stamets är detta en bra startnivå, även om vissa vana användare föredrar en ”låg dos” (0,5–1 g torkad cubensis, eller 5–10 g färsk svamp). Tänk dock på att de högre mängderna kan ge tydligare psykedeliska effekter.

• 5–20 g färsk lejonman. Att få tag på färsk lejonman kan vara svårt, så du kan i stället använda 50–200 mg pulveriserat extrakt eller motsvarande mängd flytande lejonmansextrakt. Lejonman är inte giftig, men kan påverka blodets koagulation (hos personer som är predisponerade) eller sänka blodsockernivåerna.

• 101–200 mg niacin. Observera att niacin som kosttillskott kan ge en tillfällig stickande/kliande känsla eller hudrodnad. Stora doser niacin (2 000 mg eller mer per dag) kan orsaka mer allvarliga biverkningar.

OBS: Formeln ovan för Stamets Stack är tänkt för personer som väger ungefär 70 kg. Om du är känslig för psykedelika eller aldrig har provat tidigare kan det vara klokt att välja lägre doser. Om du däremot är van vid psykedelika eller väger över 70 kg kan du sikta mot den övre delen av intervallen ovan.

Kom ihåg att psykedelika inte är någon exakt vetenskap, och att olika personer kan reagera olika på Stamets Stack. Generellt rekommenderar vi alltid att du börjar lågt och sedan justerar uppåt tills du hittar den nivå som passar dig bäst. Tänk också på att Stamets Stack är tänkt att tas i 4–5 dagar i rad, följt av 2–3 dagars uppehåll.

Original Mikrodoseringspaket

1550

115,50 kr

165,00 kr

Original Mikrodoseringspaket

(1550)

115,50 kr

165,00 kr

Psilocybin och tillväxten av nya hjärnceller

Psilocybin har visat upp intressanta resultat i tidig forskning. En studie från 2018 visade att psykedelika kan främja både strukturell och funktionell neuroplasticitet. Det tyder på att entheogener som magiska svampar kan ha potential vid psykisk ohälsa, exempelvis behandlingsresistent depression.

Ytterligare forskning på djur har undersökt hur psilocybin påverkar neurogenes. Man såg en tvåfasig dos-respons: låga doser ökade neurogenes i hippocampus, medan högre doser minskade nybildningen av nervceller. Det är också ett tydligt argument för mikrodosering.

Man fann även att psilocybin kan bidra till att släcka en inlärd rädsloreaktion hos gnagare. Forskarna drog slutsatsen att substansen bör undersökas vidare som en möjlig behandling vid PTSD och närliggande tillstånd.

Pandora Magiska tryfflar

736

139,30 kr

199,00 kr

Pandora Magiska tryfflar

(736)

139,30 kr

199,00 kr

Lion’s Mane — en hjärnboostande svamp

Lion’s mane, Hericium erinaceus, är en exklusiv matsvamp med medicinska egenskaper som förekommer naturligt i Nordamerika, Europa och Asien. Den kan plockas från bokträd och är dessutom en populär sort att odla hemma. Den är känd för sin köttiga konsistens och sin hummerliknande smak.

Den här svampen är dock mer än bara en kulinarisk delikatess. Den kan stimulera frisättningen av nerve growth factor (NGF), en neurotrofisk faktor som främjar tillväxten av neuroner i nervceller. Extrakt av lion’s mane innehåller molekylgrupper som kallas hericenoner och erinaciner. Dessa ämnen bidrar till att öka kroppens syntes av NGF. När extrakt av lion’s mane gavs tillsammans med NGF kunde det dessutom främja neuritutväxt – en process som sker under nervregeneration.

Lejonman-svampkapslar (Foodsporen)

68

Slut i lager

284,00 kr

355,00 kr

Lejonman-svampkapslar (Foodsporen)

(68)

Slut i lager

284,00 kr

355,00 kr

Niacin – ett livsviktigt vitamin

Niacin, eller vitamin B3, är ett viktigt näringsämne som behövs i många av kroppens processer. Det vattenlösliga vitaminet bidrar bland annat till cellsignalering, DNA-reparation och ämnesomsättning. Brist kan visa sig som nedstämdhet, huvudvärk, minnesproblem och förvirring.

Hjärnan är särskilt beroende av niacin. Näringsämnet hjälper till att bilda centrala enzymer som krävs för normal kognitiv funktion. Kostbehandling med nikotinamidribosid – en specifik form av vitamin B3 – verkar kunna vara gynnsam vid Alzheimers sjukdom. Forskning visar att ämnet kan stödja synaptisk plasticitet och motverka plackbildning.

Höga doser niacin kan ge en ganska ofarlig men ovanlig biverkning: niacinflush. Den märks som rodnad i huden, följt av en känsla av värme, klåda och sveda. Orsaken är att perifera blodkärl vidgas. När de öppnar sig kan mer blod strömma igenom.

Vissa upplever detta som obehagligt. Därför har man tagit fram varianter utan flush för att hjälpa människor att undvika biverkningen. Samtidigt är det just den här mekanismen som gör niacin till ett värdefullt inslag i Paul Stamets protokoll.

Mykologen menar att niacinflush kan bidra till att driva hericenoner, erinaciner och psilocybin till nervceller i det perifera nervsystemet. Där skulle de kunna verka på olika receptorställen och potentiellt bromsa utvecklingen av neurologiska tillstånd.

Arvet efter teorin om den “stenade apan”

Tanken att psilocybin kan förstärka kognitiva funktioner är långt ifrån ny. Den bortgångne etnobotanikern och författaren Terence McKenna lanserade den så kallade teorin om den “stenade apan”. Enligt honom fungerade psilocybinsvampar som en katalysator för en snabb expansion av den mänskliga hjärnan—ett språng som i sin tur lade grunden för självmedvetande och abstrakt tänkande.

McKenna presenterade teorin i sin bok Food of the Gods. Han ifrågasatte de traditionella förklaringarna till människans kognition och pekade på att det saknas tydliga svar på hur språk och musik uppstod—för att inte tala om den plötsliga fördubblingen av hjärnans storlek för cirka 800 00–200 00 år sedan.

McKenna menade att våra hominida förfäder skulle ha stött på psykedeliska svampar när klimatet började förändras. När temperaturen steg drog sig de tropiska skogarna i Afrika tillbaka och lämnade savann efter sig. Det tvingade våra förfäder ner från krontaket och ut på de öppna slätterna.

I jakten på nya födokällor började dessa uråldriga primater utforska gräsmarkerna. Till slut skulle de ha upptäckt psilocybinsvampar som sköt upp ur spillningen från stora växtätare.

McKenna hävdade att detta nya tillskott av psilocybin i kosten kunde ha skärpt synen och gett en tydlig fördel vid jakt. Han trodde också att svampkonsumtion kunde ha ökat libidon, vilket ledde till fler avkommor hos dem som använde den. Vid högre doser skulle detta enligt honom så småningom kunna ha gett upphov till religion, filosofi, vetenskap och ett mer komplext språk.

Sammanfattningsvis säger teorin om den stenade apan att tillgången till psilocybinsvampar kan ha varit en avgörande evolutionär fördel som påskyndade utvecklingen av den mänskliga hjärnan.

Paul Stamets protokoll hämtar viss inspiration från den här idén, liksom från de mer moderna vetenskapliga fynd som nämnts ovan. Stamets kallar McKennas hjärtebarn för en “hypotes” om den stenade apan, eftersom evidensen är begränsad.

Stamets håller med om att intag av dessa svampar kan ha påverkat människans medvetande på djupet. Han påpekar att våra jägar-samlarförfäder sannolikt skannade marken efter spillning medan de spårade bytesdjur—just den miljö där många psykoaktiva svampar trivs och växer.

I ett avsnitt av “The Joe Rogan Experience” nämnde Stamets att psilocybin kan ha fungerat som en ersättare för serotonin, stimulerat neurogenes, bidragit till nya hjärnceller och skapat nya “kunskapsbanor” i hjärnan. Han tog också upp psilocybins påverkan på rädsloreaktionen och hur ett nyvunnet mod kan ha ökat våra förfäders chanser att överleva.

Om psilocybin faktiskt bidrog till detta språng i kognition skulle det enligt resonemanget ha varit en långsam och gradvis process. Miljontals möten mellan hominider och hallucinogena svampar—över mycket lång tid—skulle då kunna ha lett till epigenetiskt driven neurogenes som ligger bakom utvecklingen. Stamets protokoll kan ses som en avkomma till teorin om den stenade apan, men med mer fokus på forskning och praktisk tillämpning.

Forskning visar att psilocybin är ett intressant sätt att potentiellt trigga neurogenes, men i vilken utsträckning påverkade det egentligen vår evolutionära bana? Den frågan har ännu inget svar. Samtidigt väcker det en ny fundering: om psilocybin bidrog till det moderna sinnet, behöver vi det fortfarande för att fungera optimalt? Oavsett vilket pekar Paul Stamets protokoll på en möjlig väg för att stödja hjärnfunktion och motverka neurodegeneration.

Innan man blir alltför entusiastisk är det dock klokt att behålla en rejäl dos skepsis. Även om den tidiga forskningen ser lovande ut är den just tidig. Neurogenes stimulerad av psilocybin har visats i djurstudier, men inte hos människor. Förhoppningsvis kommer mer robusta bevis i takt med att forskningen går framåt.

Vilka långsiktiga effekter kan protokollet ha?

Eftersom det saknas kliniska studier går det i nuläget bara att ge en kvalificerad uppskattning. Stamets har offentligt beskrivit hur han menar att hans upplägg kan gynna såväl den som är sjuk som den som är frisk – på individnivå och i samhället i stort. Enligt honom skulle det kunna stärka kognition och mental skärpa hos studenter, programmerare, forskare och akademiker. Förändrad syn-, hörsel- och rumsuppfattning sägs dessutom kunna ge idrottare en prestationsfördel. Därtill lyfts en möjlig potential att hjälpa personer som påverkas av neurotoxiner, sjukdomar i nervsystemet och ångest.

Det här låter onekligen storslaget – som en önskelista som bara en universallösning skulle kunna uppfylla. Samtidigt är det svårt att bortse från vilken påverkan enbart psilocybin skulle kunna ha på samhället. I en patentansökan för formulan radar Stamets upp en omfattande lista av påståenden. Där anges bland annat effekt när det gäller att:

• Förbättra minne och kognition
• Förbättra motorik och koordination
• Förbättra förmågan att lösa komplexa datorutmaningar
• Förbättra hörseln
• Förbättra synen
• Förbättra sensorisk funktion
• Förbättra inlärning
• Främja neurogenes

Hur lång tid tar det innan man märker av fördelarna?

Än en gång riktar vi strålkastarljuset mot anekdoternas lite skuggiga värld. Inga vetenskapliga studier har undersökt de här frågorna, så det är Reddit-användare och forumnördar som driver diskussionen framåt. Det ger en spännande glimt av möjliga effekter, men utan tydlig metodik blir underlaget opålitligt. Vissa berättelser talar om nästan omedelbara förändringar. En bloggare beskriver till exempel en direkt förbättring av rörlighet, koordination och idrottsprestation. Stamets menar däremot att det kan ta upp till ett år innan resultaten blir märkbara, vilket låter betydligt mer rimligt.

Luke Sumpter

Med en kandidatexamen (BSc (Hons)) i kliniska hälsovetenskaper och en passion för att odla växter har Luke Sumpter arbetat som professionell journalist och skribent i skärningspunkten mellan cannabis och vetenskap de senaste 7 åren.

Läs hela biografin