Psykedelika och buddhism – går det att kombinera?

Det har skrivits mängder av texter om sambandet mellan buddhism och psykedelika. Varför? Många människor, särskilt i väst, har hittat fram till den här livsåskådningen via psykedeliska upplevelser.

Buddhismen är en slags religion som i grunden kan vara svår att sätta ord på. Den uppstod i Indien ur läran från en man som är känd som Gautama Buddha, bland andra namn. Den har rötter i Indiens andra stora religion – hinduismen. Det är ett sätt att tänka som syftar till att befria människor från ett ändlöst lidande. Dess kärntanke? Först när vi släpper våra tillfälliga bindningar kan vi finna ro, om inte upplysning. Därefter tar vägen många olika riktningar.

Man tror att Buddha var en prins eller en inflytelserik person i ett välbärgat samhälle. Efter en akademisk uppväxt vände han sig till askes. Därifrån blev han lärare. Under sin livstid samlade han anhängare, som i sin tur började sprida hans lära genom historien.

Genom meditation och ett fokus på nuet kan buddhister ”hitta sin väg”. Och det är ofta i det skedet som utövare vänder sig till psykedelika som en nyckel för att låsa upp upplevelsens djup.

Men ligger användningen av psykedelika verkligen i linje med buddhismens lära?

Är psykedelika en ”port” till buddhismen?

Det finns många argument både för och emot den här idén. Inom buddhismen betonas att upplysning inte ska sökas via yttre hjälpmedel. Läran varnar också för ”begär” efter vad som helst – även efter en ”religiös” upplevelse, eller efter en substans som sägs kunna öppna dörren till en sådan.

Nirvana beskrivs som att nå ett tillstånd av yttersta lycka – en plats bortom oändliga återfödelser och lidande. I vissa tolkningar är det livets högsta mål. I andra handlar det om en punkt där ”jaget” upplöses och blir ett med allt annat. Och det är särskilt här som psykedelika, inte minst LSD, börjar komma in i bilden.

Att uppleva egolöshet är ett av de mest framträdande kännetecknen för psykedeliska droger, och i det här förändrade medvetandetillståndet börjar många granska upplevelsen genom linsen av österländsk religion och filosofi.

Använde Buddha psykedelika?

Det är en spännande fråga. Det är fullt möjligt att han använde psykedeliska droger. I många regionala religioner var bruket av somatiska droger en etablerad del av traditionen. Därför är det inte osannolikt att han också kan ha experimenterat med psykedelika under sin sökande period. Men när han väl hade funnit sin väg införde han ett förbud mot medvetandeförändrande substanser.

Men spelar det egentligen någon roll? Buddha var trots allt en människa, inte en gud. Om din egen personliga nirvana råkar öppnas via en psykedelisk upplevelse — vem är då egentligen den som kan döma dig i slutändan?

Varför har frågan fått nytt fokus?

Det finns flera skäl till att den här frågan är så aktuell just nu. För det första ser vi en sorts kulturell comeback. De här idéerna spreds först av Beatgenerationen, och nu dyker samma tidsanda upp igen i samtalet. Det pyr ett omfattande missnöje – både kulturellt och mellan generationer. Och det gäller i princip överallt.

Millennials letar efter nya svar. Boomers söker andlig fördjupning. En av följderna? Ett förnyat intresse för österländska religioner. En annan, som korsar samma strömning? Att intresset tar fart igen för både medicinska Cannabisfrön och psykedeliska droger i medicinskt syfte. Det handlar bland annat om att behandla så kallade ”psykiatriska” tillstånd som depression.

Det i sin tur får många att fundera på en kombination av buddhism och psykedeliska droger – särskilt magiska svampar och LSD. De som väver in sådana substanser i sin andliga praktik väljer ofta också en mer heltäckande livsväg; dit hör inte sällan även yoga.

Närvaro i nuet, trots förändringar runt omkring, är en av buddhismens mest ”moderna” sidor. Att släppa taget om det som varit och leva i stunden, osjälviskt, är en tanke som tilltalar den här generationen – åtminstone i teorin. Om psykedeliska substanser kan göra upplevelsen av upplysning mer tillgänglig, varför inte? Särskilt om det hjälper dig att nå andra mål.

Den här gången håller attityderna till droger faktiskt på att förändras på riktigt. Lagstiftningen påverkar, liksom sociala medier. Det gör också en växande vetenskaplig förståelse för hur hjärna och kropp samspelar när psykoaktiva substanser är med i bilden.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin