Vad är skillnaden mellan en drog och ett läkemedel?

Dagens diskussion om var gränsen går mellan droger och läkemedel är långt ifrån ny. Den har pågått ända sedan slutet av 1800-talet. Frågan blev särskilt brännande när både läkarkåren och läkemedelsindustrin började organiseras som tydliga yrkes- och branschstrukturer. Till viss del sammanföll det också med att patentlagstiftning växte fram i både Europa och USA. Om en växt kunde klassas som “läkemedel” gick den inte att patentera.

Samtidigt har exempelvis alkohol också använts som “medicin”. Den etiketten har dessutom satts på ämnen som i dag betraktas som antingen “droger” eller “läkemedel”. I vissa fall – som med opioider och amfetaminer, och även LSD och cannabis – kan det vara både och. Att medier återigen lyfter fram att Cary Grant genomgick LSD-“terapi” på 1950-talet sker exempelvis i en tid då mikrodosering av LSD åter hamnar i fokus som en möjlig behandling vid svår depression och olika stämningsrelaterade besvär.

Människor kan också utveckla ett beroende av både receptbelagda läkemedel och droger. Läkemedel kan dessutom ge negativa effekter (utöver rena biverkningar).

I grunden formas skillnaden mellan “droger” och “läkemedel” av politiska och medicinska beslut. Och de besluten förändras med tiden.

Vad är ett läkemedel?

I stora drag kan medicin vara vilket ämne utifrån som helst som ges för att lindra lidande. Det behöver inte vara framställt i fabrik. Det gäller många växtbaserade behandlingar, även när de inte kräver recept. Aloe är till exempel välkänd för att lugna och läka brännskador.

Receptbelagda läkemedel är lite annorlunda. Det signalerar att preparatet är så pass potent att det kan ge skadliga effekter och därför måste användas med måtta. Det innebär också att det ska tas under medicinsk övervakning. I de flesta länder finns en nationell narkotikaklassning (”scheduling”) av sådana substanser. Dit räknas bland annat cannabis, kokain, amfetamin, heroin och opioider. Det omfattar även andra ämnen som tas fram i labb för ett specifikt syfte.

Den här synen och definitionen kan dessutom förändras över tid. Cannabis – eller mer specifikt cannabinoider – är till exempel på väg att omklassificeras i många större länder. Men med undantag för Tyskland och Uruguay är drogen fortfarande klassad som Schedule I i alla andra länder.

Vad är en drog?

En drog är däremot ett ämne som främst används för njutning och rekreation. Det kan också ge skadliga biverkningar. Nikotin och alkohol är till exempel båda droger – och båda är lagliga. Cannabis, kokain, heroin och andra ”droger” är fortfarande olagliga. Samtidigt finns det länder där hela diskussionen håller på att skifta. Portugal har varit internationellt ledande när det gäller att avkriminalisera rekreationellt bruk av alla droger.

Än mer förvirrande blir det av hur kemiskt mycket likartade ämnen kan få helt olika etiketter, säljas på olika sätt och göras tillgängliga i olika kanaler. Heroin är till exempel olagligt. Men receptbelagda, opioidbaserade smärtstillande läkemedel är inte bara lagliga – de bidrar också till ett nutida problem med opioid- och heroinberoende samt överdoser.

Skillnad i syfte

Utöver recept, biverkningar och andra likheter finns ytterligare en övergripande skillnad mellan något som kallas drog respektive läkemedel. Ett läkemedel används i regel för ett tydligt terapeutiskt syfte. Det är en av många anledningar till att cannabisanvändning är så svår att definiera. Om en ”rekreationsanvändare” röker regelbundet – handlar det då verkligen bara om njutning? Eller är det, som för många, ett sätt att självmedicinera för ett problem som ännu inte har fått en diagnos?

Skillnad i effekter

Skillnaden i effekt mellan “droger” och “läkemedel” är också svår att ringa in. Läkemedel är förstås tänkta att sätta igång en läkningsprocess. Men särskilt när det gäller det psykiska – vad innebär egentligen att bli “botad”? Om LSD används med goda resultat tillsammans med en läkare för att behandla kronisk depression, är det då medicinsk användning av ett sådant ämne? Svaret är, förstås, ja.

Det innebär att “resor” och euforiska känslor faktiskt kan ha en terapeutisk och medicinsk funktion. Samtidigt kan godkända läkemedel, som de som används vid schizofreni, leda till att en patient går upp kraftigt i vikt och blir överviktig.

Slutsatsen? Om effekterna sammantaget är positiva och stärker hälsan och välbefinnandet hos personen som tar dem, kan det räknas som medicin. Men bara för att något är medicin betyder det inte att det saknar negativa biverkningar.

Både receptbelagda läkemedel och droger kan vara beroendeframkallande. Med det sagt är skillnaden mellan “beroende” och följsamhet (att man tar sin medicin enligt ordination) en egen diskussion som också blir relevant här. Och båda frågorna kan gälla såväl droganvändning som receptbelagda läkemedel.

Vilka droger kan användas som medicin?

Många så kallade ”partydroger” omvärderas i det nya århundradet utifrån sina potentiella terapeutiska användningsområden. De flesta har dessutom funnits länge. I dag granskas de alla i detalj, och även de påstådda ”svaren” på psykisk ohälsa, beroende och smärta ses över på nytt.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin