Cannabis på cellnivå

Steven Voser

Emmy-nominerad cannabisjournalist

Steven Voser

13 June 2019

Låt AI förklara denna sida

Välj ditt favorit-AI-verktyg för att få en snabb sammanfattning.

ChatGPT

Perplexity

Claude

Som odlare nördar vi ofta ner oss i sådant som belysning, ventilation, sorter, näring och olika odlingstekniker. Men långt ifrån alla funderar på växtbiologi och vad som faktiskt händer på cellnivå. Du kanske undrar varför det ens spelar någon roll när du odlar cannabis. En grundläggande förståelse för hur en cannabisplanta fungerar på insidan gör dig helt enkelt till en bättre odlare – eftersom allt du gör i odlingen först påverkar plantan på cellnivå. När du har bättre koll på dessa växtfunktioner kan du också justera plantans förutsättningar för maximal hälsa och effektivitet.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste cellulära processerna och hur de styr plantans funktioner. Du har säkert hört många av begreppen i biologin, men kanske lagt dem långt bak i minnet. Häng med – det är inte så krångligt som det kan låta, och du har bara att vinna på att förstå din plantas biologi lite djupare.

Membran och cytoplasma

Alla celler har ett cellmembran. Cellmembranet består av ett dubbelt lager av lipider och proteiner som omsluter cellen. Det är selektivt permeabelt och styr därför vilka molekyler som kan ta sig in i och ut ur cellen. Se cellen som ett slott och cellmembranet som vallgraven – där bara vindbryggan fungerar som in- och utgång för vissa molekyler. Syre, vatten och koldioxid passerar lätt den här barriären, medan joner, kolhydrater och aminosyror behöver ta vägen genom membranets proteiner, som reglerar hur snabbt de får diffundera.

Membranet transporterar också ämnen inne i cellen och för ut avfall via endocytos och exocytos. Dessutom används cellmembranet för kommunikation och signalering mellan celler. På så vis ”vet” växten när den behöver svalka sig eller avdunsta mer.

Innanför cellmembranet finns det som kallas cytoplasma. Cytoplasman är i praktiken cellens grundsubstans. Den består till största delen av vatten och fungerar som en ”molekylär soppa” där organellerna (cellens organ) finns.

Kloroplaster och mitokondrier

Kloroplaster är det som driver växten genom fotosyntesen (den har vi alla hört talas om, eller hur?). Vid fotosyntes omvandlas ljusenergi till kemisk energi, vilket gör att växten kan producera syre och energirikare organiska föreningar. Kloroplaster har en grön färg och finns i all grön vävnad, där de fångar upp ljusenergi. Fotosyntesen hjälper växten att lagra energi som kan användas senare.

Mitokondrier brukar kallas cellens ”kraftverk”. De omvandlar den lagrade energin till kemisk energi och står för ungefär 90% av den energi som en cell behöver för att överleva! Den här energin används också för cannabisplantans tillväxt och för produktionen av stora, feta blommor. Som du ser är det täta samspelet mellan kloroplaster och mitokondrier avgörande för fotosyntesen.

Endoplasmatiskt retikulum, ribosomer, nukleol, golgiapparaten

Varje cell har ett endoplasmatiskt retikulum (ER). Det samarbetar tätt med ribosomerna och Golgiapparaten. ER är ett nätverk av membran i cytoplasman som hänger ihop med cellkärnan. Ribosomerna ger ER en viss “strävhet”. Ribosomerna producerar ständigt proteiner, som bildas i nukleolen inne i cellkärnan.

Den släta delen av ER lagrar dessa proteiner. De proteininnehållande delarna snörs sedan av och förs vidare till Golgiapparaten, där de bearbetas ytterligare. Golgiapparaten packar proteinerna i membranomslutna vesiklar innan vesiklarna transporteras till cellmembranet. Därför jämförs Golgiapparaten ofta med ett postkontor: den packar och märker “försändelser” som sedan skickas till de delar av cellen som behöver dem.

Vakuoler

Vakuoler är små ”förvaringspåsar” inne i cellen. De består till största delen av vatten och innehåller även lagrade näringsämnen samt avfallsprodukter. De här små säckarna hjälper växten att hålla sig upprätt – effekten på växtens form går faktiskt att se med blotta ögat.

Genom att trycka mot cellväggarna skapar de ett inre spänningstillstånd (turgor), vilket gör växten fast och spänstig. Om vakuolerna innehåller för lite vatten minskar de i volym och växten slokar. När växten får tillgång till vatten fylls vakuolerna på igen och cellerna återfår sin stadga. På så vis är de centrala för hur växten reagerar på förändrade vattennivåer i odlingsmediet. Du kan läsa av växtens vattenbehov genom att förstå hur vakuolerna fungerar.

Cellkärna och dna

Cellkärnan är cellens centrum – kan man säga dess ”hjärna”. Den styr och samordnar alla processer i cellen. Här finns också all genetisk information, alltså DNA. DNA:t fungerar som en kod som ligger till grund för varje cell i växten. Koden är densamma i alla celler, men vissa gener kan slås på eller av. Det är det som avgör vilken uppgift varje cell får.

När celler bildas har de i början möjlighet att utvecklas till vilken celltyp som helst. De kan till exempel bli en bladcell, en rotcell eller en lagringscell. Växthormoner och sockerarter som växten själv producerar påverkar hur DNA:t uttrycks, så att cellen specialiseras.

Hormoner

Alla delar av din cannabisplanta byggs upp av vävnader – en samling av miljontals celler. För att allt ska fungera måste cellerna kunna kommunicera med varandra. Det är här hormonerna kommer in i bilden, eftersom de fungerar som växtens budbärare.

Ibland behöver en cell få en ny roll. Det märks till exempel när du tar sticklingar och arbetar med kloner. Hormonerna signalerar till plantan att nya rötter måste bildas för att kunna ta upp vatten och näring. Då skapar plantan nya celler som utvecklas till rotceller. Samtidigt talar hormonerna om att plantan måste leva på sina reserver tills de nya rotcellerna har hunnit bildas. Det är ett tydligt exempel på hur hormoner fungerar som sändebud i plantan och hjälper den att anpassa sig när förutsättningarna blir tuffa.