Hur skiljer sig hallucinogener, dissociativa och deliriumframkallande droger åt?

Hallucinogener, ofta kallade psykedelika, är per definition en grupp droger som kan ge visuella, auditiva och sinnesrelaterade hallucinationer. De finns också naturligt, till exempel i svampar och peyote. De aktiva ämnena kan utvinnas ur växter, svampar och rötter – eller framställas syntetiskt. Dissociativa hallucinogener, som PCP och ketamin, påverkar N-metyl-D-aspartat-receptorerna (NMDA) i hjärnan.

Det som främst skiljer dissociativa preparat från klassiska hallucinogener är den tydliga känslan av depersonalisering – upplevelsen av att vara ”utanför” sin egen kropp. Sist på listan finns deliriantia, som exempelvis Benadryl och bensodiazepiner, en kategori som är relativt impopulär i rekreationssammanhang. I för höga doser är deliriantia kända för att framkalla intensiva och ofta obehagliga hallucinationer, vilket också förklarar varför de sällan väljs framför svamp, LSD och till och med ketamin.

Vanligt förekommande hallucinogener

Psykedelika som blev stora under 1960- och 70-talen är fortfarande de mest använda hallucinogenerna – och det med all rätt. Ruset brukar upplevas som renare och mer upplyftande än med många andra substanser på den här listan, och dessutom anses de vara de säkraste. De har låg risk för beroende och i princip inga negativa långsiktiga hälsoeffekter. Vissa beskriver till och med att de känner sig som en förbättrad version av sig själva efter en riktigt bra LSD- eller svamptripp.

LSD

LSD, även känt som syra, blotter eller doser, är en av de starkaste hallucinogenerna som finns. Det är en klar, luktfri och vattenlöslig förening som utvinns ur en rågsvamp.

SVAMPAR

Shrooms/magiska svampar/psilocybin syftar på vissa svamparter som förekommer i Mexiko, Sydamerika och USA. Magiska svampar har en lång historia som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Förr användes de i religiösa och spirituella ceremonier av ursprungsbefolkningar; i dag används de främst i rekreationssyfte eller så mikrodoserar man för upplevda hälsofördelar.

Magiska svampar kan ätas råa, blandas i mat eller bryggas som te. Förresten: det enklaste sättet att få till ett gott svampte är att lägga dina shrooms (helst krossade) i en kastrull med varmt vatten (inte varmare än 50°C, annars bryts de tripputlösande ämnena ned) och låta det dra i cirka 15–20 minuter. Sila sedan bort svampen, lägg i en tepåse (valfri smak) och låt sjuda en kort stund till.

PEYOTE

Peyote är en annan mycket populär psykedelisk substans. Tänk dig Jim Morrison på en trip i Sonoraöknen.

Peyote, som också kallas ”knappar” och meskalin, är en liten kaktus som växer i södra Arizona, södra New Mexico och i hela Sonora-regionen i norra Mexiko. Kaktusens topp bildar små, runda ”knappar” som skärs loss, torkas och sedan antingen tuggas, blötläggs i vatten eller bryggs som te.

Vanliga dissociativa- och deliriumdroger

PCP (fencyklidin) utvecklades på 1950-talet för att användas som generell narkos vid kirurgi, men förbjöds så småningom. I dag förekommer det i princip bara som rekreationsdrog. Det kan dyka upp i flera former – bland annat som tabletter, kapslar, vätska eller pulver. Det gör att det kan intas på många sätt, till exempel genom att sniffas, injiceras, rökas eller ätas.

En annan substans som har blivit allt mer populär är ketamin, ofta kallat ”Special K”. Det började som ett anestesimedel för både människor och djur, men i dag stjäls det inte sällan från veterinärkliniker och säljs vidare på gatan.

Ingen lista över trippiga droger är komplett utan hostmedicin – även känt som DXM eller ”robo”. Det är ett av de hallucinogena preparat som missbrukas allra mest av tonåringar och unga vuxna.

Deliriumframkallande droger, som sällan är särskilt populära eftersom de ofta ger obehagliga känslor och skrämmande hallucinationer, inkluderar atropin, skopolamin (hyoscin), difenhydramin (Benadryl) och benzos (bensodiazepiner).

Vilka effekter har de olika?

De kortsiktiga effekterna av hallucinogener kan sammanfattas med ett ord: hallucinationer – och de kan hålla i sig i upp till 12 timmar. Men själva trippen kan utvecklas åt två helt olika håll. Antingen blir det en bra tripp, som ofta känns mentalt stimulerande, rolig och inspirerande, eller så kan du råka ut för det som kallas en dålig tripp.

En dålig tripp kan vara en ren mardröm och trigga starka känslor av rädsla, ångest och hopplöshet. Hur ruset faktiskt blir påverkas förstås av flera faktorer: hur mycket som tas, användarens personlighet, sinnesstämning och ämnesomsättning – samt vad som händer i den direkta omgivningen. Nedan följer några andra kortsiktiga effekter som är specifika för respektive substans.

LSD

• Förhöjt blodtryck, ökad puls och höjd kroppstemperatur
• Yrsel och sömnlöshet
• Minskad aptit, muntorrhet och svettningar
• Domningar, svaghet och skakningar
• Impulsivitet
• Snabba känslomässiga svängningar

Psilocybin

• Känslor av avslappning (liknande effekterna av att röka cannabis)
• Nervositet, paranoia och panikkänslor
• Introspektiva/andliga upplevelser
• Förgiftning om svampen identifieras fel och man får i sig fel sort

Peyote

• Förhöjd kroppstemperatur och puls
• Okontrollerade/okoordinerade rörelser (ataxi)
• Kraftiga svettningar
• Rodnad och en varm, blossande känsla

Dissociativa droger (ketamin, PCP, hostmedicin, m.m.) kan också ge visuella och auditiva hallucinationer, men de följs ofta av en stark känsla av att vara helt avskärmad från verkligheten. Andra kortvariga effekter är ångest, minnesluckor, nedsatt motorik, kramper eller kraftiga muskelspasmer samt i vissa fall aggressivitet och våldsamma impulser.

Deliriumframkallande droger kommer med en rad särskilt obehagliga symtom. Utöver en påfrestande och ofta dysforisk berusning är de kända för att kunna orsaka takykardi, hypertermi och i värsta fall hjärtsvikt. Det finns dessutom väldigt få studier som har undersökt de långsiktiga effekterna av den här typen av substanser.

Så vilken är säkrast?

Enligt nyligen avslutad forskning är magiska svampar den absolut säkraste rekreationsdrogen. Studien, som genomfördes av Global Drug Survey, frågade över 120 000 personer för att ta reda på hur ofta besök på akutmottagningen krävdes efter användning av olika droger. Andelen som uppgav att de behövde akutsjukvård efter magiska svampar var mer än fem gånger lägre än för andra substanser.

Dessutom testade en forskargrupp kallad Independent Scientific Committee on Drugs (ICSD), ledd av David Nutt, MD vid Imperial College London, 20 olika droger på en skala som väger in flera typer av risker och potentiella skadeverkningar för samhället. Även där hamnade shrooms i topp. Det gör det svårt att bortse från att psilocybin är den säkraste drogen i världen för både användare och samhälle.

Luke Sumpter

Med en kandidatexamen (BSc (Hons)) i kliniska hälsovetenskaper och en passion för att odla växter har Luke Sumpter arbetat som professionell journalist och skribent i skärningspunkten mellan cannabis och vetenskap de senaste 7 åren.

Läs hela biografin