På jakt efter en inkörsportdrog – cannabis kontra alkohol

Röker du en joint en kväll kan du, enligt skräckbilden, riskera att vakna med en nål i armen nästa morgon. För oss som växte upp på 80-, 90- och 00-talet har teorin om ”inkörsporten” varit en central del av drogundervisningen.

När jag växte upp i Schweiz på 1990-talet körde mina föräldrar förbi Zürichs ökända Platzspitz som ett sätt att lära oss barn att ”det här är vad som händer om du tar droger”. Och cannabis sågs som ett säkert sätt att boka in sig bland missbrukarna som låg utslagna i kylan.

Lärare och offentliga informationskampanjer fortsatte att banka in samma budskap. Än i dag hör vi föräldrar, politiker och till och med forskare diskutera om droger som cannabis fungerar som en inkörsport till andra, ”tyngre” substanser.

Men hur är det med alkohol? Sprit är helt lagligt och lättillgängligt och påverkar, precis som andra droger, vårt beteende och våra beslut. Kan det vara så att alkohol egentligen är den ”riktiga” inkörsporten?

HUR ALKOHOL PÅVERKAR HJÄRNAN

Alkohol är riktigt bra på en sak: att förändra hur vi känner oss. Det sker genom att alkoholen påverkar hur hjärnans celler kommunicerar med varandra.

Hjärnceller, även kallade neuroner, använder signalsubstanser för att kommunicera. De fungerar som små kemiska budbärare som förmedlar signaler från en nervcell till en annan.

Alkohol påverkar direkt hur vissa signalsubstanser överförs i hjärnan. Mer specifikt dämpar alkohol glutamat och förstärker GABA. Glutamat är en stimulerande signalsubstans som gör att neuroner lättare "avfyrar", medan GABA är en hämmande signalsubstans som gör att de blir mindre benägna att göra det.

Resultatet blir att informationsflödet i hjärnan saktar ner. Det är i grunden därför vi, när vi är berusade, känner, uppfattar och lägger märke till mindre. Det är också därför en full person ibland kan fastna i en enda tanke och älta den som om den vore hela världen, typ: "det här är den bästa kvällen någonsin!". De här effekterna är också anledningen till att alkohol räknas som en depressiv substans; den dämpar både det centrala och perifera nervsystemet.

Intressant nog, samtidigt som alkohol hämmar hjärnans funktioner, behöver den inte hämma oss socialt. Tvärtom är en stor del av varför vi uppskattar alkohol att den sänker våra hämningar och gör att vi känner oss lite friare och mer öppna i sociala situationer.

Alkohol kan också ge en tydlig känsla av eufori, vilket i kombination med sänkta sociala spärrar plötsligt kan ge oss modet att börja prata med en främling, dansa på ett bord till Shania Twain och så vidare.

Kärnan är att alkoholens roll som socialt smörjmedel bygger på att den sänker våra hämningar och gör oss mer benägna att agera "utanför vår vanliga karaktär" (både på bra och dåliga sätt). Så om man letar efter en syndabock att skylla den globala drogproblematiken på är det svårt att hitta en mer träffande "inkörsport" än sprit.

Nu tänker du kanske: "cannabis, precis som alkohol, påverkar också våra hämningar, vårt omdöme och vårt beteende". Och ja, det stämmer; för många kan cannabis också sänka sociala, kreativa och till och med sexuella hämningar. Men betyder det att ett cannabisrus gör en person mer benägen att söka sig vidare till andra, tyngre substanser?

Cannabis är ingen inkörsport

År 2016 skrev Dr. Robert L. DuPont, ordförande för US Institute for Behavior and Health, en krönika i New York Times med rubriken ”Marijuana Has Proven to Be a Gateway Drug”^[1]. Dr. DuPont inleder sitt resonemang med det klassiska argumentet: att en överväldigande majoritet av heroinanvändare började sin resa in i drogvärlden med cannabis.

Det är svårt att helt säga emot. Många heroinberoende har utan tvekan sannolikt testat cannabis. Men det betyder inte att de flesta som använder cannabis senare går vidare till heroin eller andra, tyngre substanser. Forskningen pekar tvärtom på att de flesta som någon gång provat cannabis inte ens blir regelbundna användare.

En undersökning från 2017, genomförd av Marist University och Yahoo News, intervjuade 1122 vuxna amerikaner per telefon om deras erfarenheter av cannabis. Studien visade att 52% av de tillfrågade hade provat cannabis, medan 22% använde det i dag (vilket i undersökningen definierades som att ha använt cannabis minst en eller två gånger under det senaste året). Samtidigt uppgav bara 14% av samtliga tillfrågade att de använder cannabis regelbundet, minst en eller två gånger i månaden.

Risken att cannabisbruk leder till beroende, eller ”cannabis use disorder”, är ännu lägre. Enligt data från US National Institute on Drug Abuse utvecklar bara omkring 9% av dem som använder cannabis ett beroende.

I rapporten ”The Real Gateway Drug”^[3] är American Addiction Centers tydliga med att cannabis sällan är den första drogen människor testar. I rapporten pratade AAC med över 1000 amerikaner om hur de började, och eventuellt fortsatte, att experimentera med droger. Bland dem som hade druckit alkohol uppgav nära 66% att det var den första drogen de provade. 23,8% uppgav att tobak var deras första drog, medan endast 18% sa att de började med cannabis.

Viss forskning antyder till och med att cannabis kan hjälpa människor att trappa ner andra beroendeframkallande substanser. En studie från 2014, publicerad i The Journal of The American Medical Association, fann till exempel att amerikanska delstater med lagar om medicinsk marijuana hade nästan 25% färre dödsfall kopplade till opioidöverdoser. En förklaring är att cannabis kan ge mer effektiv lindring av smärta och andra symtom utan de hälsorisker som kan följa med receptbelagda läkemedel.

Att se inkörsportsteorin på nytt

Så vad innebär allt detta för inkörsportsteorin? Är den rena rama nonsens – eller finns det ändå något i påståendet att den som testar vissa droger också kan bli mer benägen att prova andra?

Det finns faktiskt forskning som talar för att vissa substanser kan trigga hjärnans belöningssystem på sätt som gör andra droger mer lockande.

En studie från 2017 i Science Advances visade att råttor som fick alkohol var betydligt mer benägna att trycka på en spak som gav dem kokain. Det finns dessutom en del riktigt intressant forskning som pekar på en särskild koppling just mellan dessa två droger.

Även rapporten från American Addiction Centers som jag nämnde tidigare lyfte fram vissa mönster i substansbruk; hallucinogener som psilocybin-svampar och LSD, till exempel, var oftast den fjärde substansen som användes – och kokain den femte.

De här resultaten är utan tvekan intressanta och motiverar mer forskning om drogmissbruk och hur det fungerar. Samtidigt finns det betydligt mer övertygande bevis för att sociala faktorer, som psykisk ohälsa och fattigdom, oftare är de verkliga inkörsportarna till drogbruk och beroende.

Även hur drogmarknaden är uppbyggd påverkar hur människor använder och missbrukar substanser. I länder som Nederländerna är användningen av cannabis och hallucinogena svampar betydligt mindre utbredd än i andra delar av världen där båda fortfarande är kriminaliserade. 

Avslutning på inkörsportsdebatten

Så, ökar risken att du testar något annat om du experimenterar med en drog? Tja, kanske. Men att förstå drogberoende och vad som får människor att välja en substans framför en annan är betydligt mer komplext än att peka ut en enda drog som syndabock.

Men om du ändå vill tro att inkörsportdroger finns, skulle jag hellre rikta fingret mot alkohol och våra avslappnade attityder kring den – snarare än cannabis.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin