Den stenade ap-teorin om människans evolution

För oss som älskar psilocybinsvampar är det en vacker tanke att de kan ha spelat en avgörande roll i människans evolution. Och den idén är faktiskt inte så osannolik som du kanske tror. Om du känner till Terence McKenna och hans ”stoned ape theory” är det här säkert inget nytt. Men för dig som inte gjort det är en fascinerande och övertygande hypotes på väg att rullas ut.

Det bästa är att stoned ape theory, till skillnad från många andra hypoteser, kan stå emot kritiken, anpassa sig utan att i grunden förändras och dessutom passa in snyggt bland etablerade teorier – utan att försvaga dem eller hamna i konflikt med dem.

Vad är stoned ape theory?

Den så kallade stoned ape-teorin (eller mer korrekt: stoned ape-hypotesen) går ut på att den snabba och dramatiska utvecklingen av människans medvetande – mellan cirka 2 miljoner och 300 00 år sedan – påverkades och drevs fram av att våra förfäder åt svampar i släktet Psilocybe.

Enligt hypotesen drog sig Afrikas skogar tillbaka samtidigt som savannen bredde ut sig, vilket gjorde att apor lämnade träden och började leva mer på gräsmarkerna. Detta är den vedertagna förklaringen till hur apor blev tvåbenta. När tidiga hominider tog sig ut på savannen skulle de ha följt efter och jagat bytesdjur. Stora hjordar lämnar efter sig stora mängder spillning. Arten Psilocybe cubensis, som finns i Afrika, trivs – liksom andra psilocybinhaltiga svampar – just i spillning.

Därför är det nästan otänkbart att tidiga hominider inte skulle ha stött på dessa svampar. Det är också svårt att se att de inte skulle ha provat att äta dem.

Stoned ape-hypotesen menar att intaget av dessa svampar gav en kraftig skjuts åt kognition, empati och språk – och i förlängningen satte fart på en ovanligt snabb kognitiv och evolutionär utveckling.

Vem är Terence McKenna?

Terence McKenna var filosof, akademiker och psykonaut. Under andra halvan av 1900-talet blev han vida känd som en av de mest högljudda förespråkarna för psykedelika – något som gav honom både hängivna fans och hårda motståndare. Han var kontroversiell och, enligt vissa mått, radikal, och hamnade därför ofta i konflikt med det etablerade samhällets normer.

Men som etnofarmakolog – alltså någon som studerar hur olika kulturer använder droger och rusmedel – var hans tankar långt ifrån vare sig moderna eller “nya”. Genom att fördjupa sig i många former av shamanism och traditionell användning av psykoaktiva ämnen byggde han sina resonemang på ett mycket äldre, mänskligt kulturarv.

Det var härifrån teorin om den stenade apan tog form. I sin bok Food for the Gods presenterade McKenna sin hypotes i detalj. Han skrev den mot slutet av sitt liv – ett liv som i stor utsträckning ägnades åt seriös forskning om psykedelika och människans medvetande.

Vad har magiska svampar med teorin om den stenade apan att göra?

Magiska svampar står i centrum för Stoned Ape-teorin. Relativt ny evidens pekar på att svampar kan vara den tidigast dokumenterade flercelliga organismen på jorden. Svampfynd i lavaflöden har daterats till över 2,4 miljarder år, medan den första encelliga organismen är cirka 2,8 miljarder år gammal. Vi människor, Homo sapiens, dök först upp som Homo erectus för ungefär 650 miljoner år sedan – vilket innebär att svampar föregick oss med runt 2 miljarder år.

Men varför tror man att svampar kan ha haft en så kraftfull inverkan på vårt medvetande? Till en början byggde hypotesen på de kvalitativa upplevelser som en psykedelisk upplevelse med magiska svampar kan ge. De kan släppa in stora mängder ”ny” information i hjärnan, öka empatin och göra det möjligt att se världen ur ett helt annat perspektiv. Kort sagt: de förändrar den medvetna upplevelsen i grunden. Det är välkänt för alla som har provat.

Zamnesia Classic Grow Kit "McKennaii"

871

455,20 kr

569,00 kr

Zamnesia Classic Grow Kit "McKennaii"

(871)

455,20 kr

569,00 kr

Modern vetenskaplig forskning ger dessutom stöd åt detta. I takt med att tekniken utvecklas och barriärerna kring psykedelika gradvis monteras ned, forskas det mer på våra uråldriga ”verktyg” och hur de kan ha påverkat oss. Resultaten är häpnadsväckande.

Forskning tyder på att psykedelika i bokstavlig mening kan höja medvetandet. Med den kunskapen i ryggen blir det lättare att föreställa sig att de kan ha haft en evolutionär påverkan. Och det stannar inte där: psilocybin sägs kunna öka både neuroplasticitet och neurogenes. Det kan i sin tur hjälpa hjärnan att skapa nya nervbanor och samtidigt bryta ned gamla.

Konsekvenserna av detta är stora. Enligt teorin skulle psilocybin – genom att faktiskt underlätta för hjärnan att bygga nya kopplingar – kunna ha snabbat på utvecklingen på ett exceptionellt sätt. Dessutom kan de som åt magiska svampar ha fått ett försprång. Med snabbare inlärning och mer abstrakt tänkande hade de sannolikt haft större chans att klara sig och lyckas.

Varför är Stoned Ape-teorin kontroversiell?

Det är en teori som inte är utan brister. Den största svagheten är den här: den är naivt enkel. Utifrån vad vi vet är evolution en komplex process där många konkurrerande faktorer ofta samverkar. Att hävda att en enda händelse skulle ligga bakom en av de största evolutionära förändringarna – mänskligt medvetande – framstår i bästa fall som en grov förenkling.

Det finns många andra, minst lika övertygande, hypoteser som kan förklara hur vårt utvecklade medvetande uppstod. De skiljer sig ofta åt, men i grunden handlar de nästan alltid om samma sak: samarbete. Äkta samarbete – och det kan vara så att bara människor uppvisar detta – har gett oss ett rejält försprång gentemot andra arter.

Även om många djur, och kanske även växter (via svampar), kommunicerar med varandra, så är djupet i mänsklig empati anmärkningsvärt. Vi uppvisar en ”theory of mind” som de flesta andra levande varelser tycks sakna. I praktiken innebär det att vi kan föreställa oss och delvis ta del av andras medvetna upplevelser – och därigenom samarbeta.

De flesta teorier menar att vi utvecklade ett så kraftfullt medvetande eftersom den ökade förmågan till samarbete som följde med det var gynnsam. De här teorierna rymmer också snyggt våra avancerade språkliga förmågor. Samarbete och språk går hand i hand; det ena fungerar i princip inte utan det andra.

Men här kommer poängen: stoned ape-teorin passar faktiskt väl in i de här bredare förklaringarna. Empati, språk och idén om att dela medvetna upplevelser – magiska svampar kan förstärka allt detta. Så även om det troligen är en förenkling att tro att svampar ensamma orsakade förändringarna, är det fullt rimligt att anta att de kan ha förstärkt och påskyndat processer som redan var i gång.

Moderna rön om magiska svampars effekter på hjärnan

Psilocybin – och andra psykedelika som DMT – kan skapa en serotoninbaserad återkopplingsloop i hjärnan. Till skillnad från substanser som MDMA, som främst ökar hjärnans mottaglighet för serotonin, verkar psykedelika påverka båda sidorna av systemet: de kan både öka frisättningen och göra hjärnan mer mottaglig. Det här är en kraftig förenkling av vad som faktiskt sker, men själva destabiliseringsprocessen tros kunna hjälpa hjärnan att bygga nya kopplingar.

Psykedelika påverkar också claustrum, eller hjärnans default mode network (DMN). Vad är då claustrum? Ingen vet säkert, men det består av ett tunt nätverk av neuroner som ligger centralt i hjärnbarken och samtidigt sträcker sig till många delar av hjärnan. Den mest etablerade hypotesen är att det fungerar som en slags dirigent som avgör vilka av hjärnans många intryck det ”medvetna” jaget riktar sin uppmärksamhet mot.

När aktiviteten i den här delen av hjärnan dämpas och aktiviteten samtidigt ökar på andra håll, kan det vara en förklaring till varför egot upplevs lösas upp och vi under en resa kommer närmare våra sinnen, minnen och känslor. Medvetandet kopplas då mer direkt till dessa, i stället för att först filtreras via claustrum.

Teorin om den stenade apan kan förklara vår evolution

Sammantaget är den så kallade stoned ape-teorin väldigt lockande. När den först presenterades möttes den av skepsis från stora delar av samhället. Sedan dess har tonen förändrats. Och, som ofta händer, kan idéer som en gång avfärdades som befängda visa sig ligga förvånansvärt nära sanningen. Det betyder inte att teorin har bevisats – och det är inte särskilt troligt att den någonsin kommer att bli det. Vi vet att våra förfäder åt svamp, men vi kan inte veta exakt vilka förändringar det gav upphov till i hjärnan. Däremot kan vi spekulera.

Även om den ursprungliga versionen sannolikt överdriver – det är svårt att tro att psykedelika ensamt skulle ha tagit oss dit vi är i dag – är hypotesens starkaste sida hur väl den går att förena med andra förklaringsmodeller utan att egentligen behöva skrivas om. Grundtanken – att vi började konsumera dessa svampar och att de satte igång avgörande förändringar i vår kognition och vårt medvetande – står sig även när den ställs mot andra teorier. Faktum är att de kanske inte konkurrerar med varandra alls.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin