Vilka är fördelarna med heta chilifrukter?

Chilipeppar: för alla som älskar dem är de bland det bästa som finns. Men förutom att de smakar fantastiskt – visste du att de också anses kunna vara bra för hälsan?

Forskningen pågår fortfarande för fullt kring vilka effekter chili faktiskt kan ha. Här går vi igenom vad starka paprikor eventuellt kan bidra med, utöver att ge maten en rejäl kick!

Är stark chili bra för dig?

Chilifrukter innehåller en rad olika ämnen, där det mest kända är kapsaicin. Kapsaicin är ämnet i chili som ger den välkända brännande känslan – och som står för hettan i stark mat.

Förutom att vara en smakupplevelse (eller en mardröm, beroende på vad du gillar) är kapsaicin också kopplat till flera hälsoeffekter. Men starka chilifrukter består av mer än bara kapsaicin. Utöver ett helt förråd av vitaminer och mineraler finns även följande ämnen:

• Kapsantin: en karotenoid som ger den röda färgen och fungerar som en kraftfull antioxidant
• Violaxantin: också en karotenoid, som förekommer rikligast i gula chilifrukter och ger dem deras färg
• Lutein: bidrar till den gröna färgen hos vissa paprikor och kopplas till bättre ögonhälsa
• Sinapinsyra: en antioxidant
• Ferulasyra: en antioxidant

Så kort sagt: ja, starka chilifrukter är bra för dig. Men i praktiken är det lite mer nyanserat. Chili är visserligen full av nyttiga ämnen, men tänk på mängderna du faktiskt äter. För de flesta är en eller två starka chilifrukter under en hel måltid ungefär max, och många äter ännu mindre.

Det betyder att även om de är nyttiga, kanske du inte får i dig tillräckligt stora mängder för att fullt ut ta del av de potentiella hälsofördelarna. Med det sagt ska vi nedan titta närmare på de hälsofördelar som kopplas till ämnena i starka chilifrukter.

7 fördelar med stark chili

Här går vi igenom sju ganska vanliga hälsotillstånd och tittar på vilken effekt chilipeppar (eller den aktiva substansen capsaicin) kan ha – antingen som stöd vid behandling eller för att lindra symtom.

Förkylning och influensa

Chilipeppar sägs kunna hjälpa vid förkylning och influensa. Nyttan är dubbel. För det första är de rika på betakaroten, vitamin C och andra antioxidanter, som alla är kända för att stötta kroppen vid infektion ("Antioxidants: In depth," 2013). Faktum är att vissa chilipeppar tros kunna innehålla upp till tre–fyra gånger mer vitamin C än apelsiner—vilket är tur, eftersom du knappast vill trycka i dig en apelsins mängd starka chilipeppar!

När det gäller att lindra symtomen kan kapsaicin tillfälligt lätta på nästäppa—det vill säga icke-allergisk rinit (Gevorgyan, 2015). I vissa andra fall kan läkemedel baserade på kapsaicin behövas för att få full effekt, men att få näsan att släppa kan absolut gå att åstadkomma med en kryddstark måltid. Effekten håller inte i sig särskilt länge, men den kan ge en kort paus från ett riktigt irriterande besvär.

Smärtsignalering

Kapsaicin är också känt för att kunna påverka, störa och bedöva smärtsignalering (Gašparini et al., 2020). Även i de mängder man får i sig när man äter stark mat kan det ge en viss effekt. Den här kunskapen har länge använts i medicinska behandlingar. De där starka krämerna som du smörjer in på ömma muskler för att lindra värk och smärta – de innehåller kapsaicin som aktiv substans.

Även om kapsaicin främst används i krämer för behandling av muskel- och ledsmärta finns det potential för ännu fler användningsområden. En studie undersökte en kapsaicinbaserad kräm mot migrän. Resultatet visade att över 50% av deltagarna fick symtomlindring – betydligt fler än i kontrollgruppen, som använde vaselin (Cianchetti, 2020).

Näring

Som du säkert ser är chilipeppar fulla av näring. För de flesta av oss finns det dock ännu mer att hämta från lite mildare sorter. En Carolina Reaper kan vara proppfull av capsaicin, men i praktiken orkar vi bara få i oss en liten bit innan vi måste springa iväg och hämta oss.

En lite snällare chili har fördelen att den går att äta i större mängd. Det gör att vi lättare kan ta del av de många hälsofördelarna från dess bioaktiva ämnen – som de som nämns ovan.

Inflammation

Starka paprikor tros kunna påverka inflammation. Det sker genom att de verkar på capsaicinreceptorer – mer specifikt TRPV1-receptorerna (kanalerna). TRPV1 är involverad i både somatisk och visceral perifer inflammation. Genom att påverka denna receptor antas capsaicin kunna sänka inflammationsnivåerna (Frias & Merighi, 2016).

Vilka användningsområden denna egenskap hos capsaicin kan få är fortfarande inte helt klarlagt. En möjlig idé är att det skulle kunna bidra vid allergier och astma. I en studie användes en nässpray, och man såg att symtomen minskade (Bernstein, 2011)

Det behövs dock betydligt mer forskning om hur capsaicin påverkar inflammation – och hur de effekterna i så fall kan användas på ett säkert och effektivt sätt. Som läget är i dag är det alltså inte säkert att stora mängder chili är den bästa lösningen om du har kronisk inflammation.

Metabolism

Att capsaicin kan öka ämnesomsättningen har man sagt länge, och det finns också tydliga belägg för det. En översikt visade att capsaicin – återigen via TRPV1-receptorerna – kunde öka uttrycket av UCP2 och sätta fart på ämnesomsättningen (McCarty et al., 2015). I gnagarstudier har den här effekten kopplats till positiva resultat vid bland annat: åderförkalkning, metabola syndromet, diabetes, fetma, icke-alkoholrelaterad fettlever, hjärthypertrofi, högt blodtryck samt minskad risk för stroke.

Capsaicin och närbesläktade ämnen, som capsiat, tros dessutom öka energiförbrukningen och främja fettförbränning (Ludy et al., 2012). Det här kan utnyttjas på två sätt. Dels kan kroppen, när den bearbetar dessa ämnen, få en måttlig skjuts i ämnesomsättningen så att processen går lite snabbare. Dels kan de även dämpa aptiten, särskilt om de äts tidigare under dagen.

Men precis som med andra användningsområden syns effekterna tydligast vid ganska höga doser. Därför är det svårt att säga om man kan höja sin ämnesomsättning nämnvärt bara genom att äta starka chilifrukter.

Blodtryck och hjärtfrekvens

Det finns ett stort antal studier som har undersökt hur capsaicin påverkar hjärtfrekvens och blodtryck. Sammantaget visar forskningen dock blandade resultat – i vissa fall pekar den åt olika håll.

En metaanalys som sammanställde flera studier kom fram till att capsaicin inte hade någon signifikant påverkan på vare sig hjärtfrekvens eller blodtryck (Shirani, 2021). Samtidigt underströk författarna att det behövs fler väl utformade studier för att kunna bedöma frågan mer på djupet. Även om deras genomgång inte gav ett entydigt svar finns det alltså en rad enskilda studier som menar att effekter kan förekomma.

Matsmältning

Man tror att chilifrukter kan stödja matsmältningen och även hjälpa vid besvär kopplade till den, som irritabel tarm (IBS). En studie lyfter fram flera mag- och tarmrelaterade användningsområden där chili kan vara relevant: dyspepsi, nedsatt aptit, gastroesofageal refluxsjukdom och magsår (Maji & Banerji, 2021).

En annan studie undersökte specifikt chili vid IBS och såg att deltagare som tog chilipulver upplevde mer positiva effekter än kontrollgruppen (Bortolotti & Porta, 2011).

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att chili också kan irritera magen – det vet de flesta redan! Testa gärna chili för att se om det hjälper din matsmältning, men gör det försiktigt och var uppmärksam på obehag eller magbesvär.

Vilka heta chilifrukter passar dig bäst?

Som du kanske har märkt är capsaicin den huvudsakliga substansen bakom många av effekterna som nämns ovan. Chilipeppar är fullproppade med det, och dessutom är det en förening som är svår att hitta i andra livsmedel. Antioxidanter kan du få från många olika källor – men capsaicin är betydligt mer ovanligt.

Med det i åtanke gäller ofta: ju hetare chili, desto bättre. Ta det dock med en nypa salt – det är ingen poäng att köpa chili som du inte faktiskt kan äta. Men generellt sett: ju mer capsaicin en chili innehåller, desto större är chansen att den också kan ge någon fördel.

Finns det några biverkningar av stark chili?

Det finns också möjliga nackdelar med chilipeppar. Den främsta är att vissa helt enkelt tycker att det är rejält obehagligt att äta stark mat. Men även om du gillar hettan kan konsumtion av starka chilis ge oönskade biverkningar:

• Mag- och tarmbesvär
• Brännande känsla (”pepper burn”)
• Vissa studier har sett en ökad förekomst av cancer i gallblåsa, mage, mun och svalg hos personer som äter mycket chili, särskilt i Indien (Notani & Jayant, 1987).

Sammantaget kan du sannolikt se chilipeppar som en nettovinst för hälsan, så länge du inte får besvärliga biverkningar. Om du märker att chili hjälper vid vissa tillstånd är det en extra bonus. Även om det verkar tydligt att capsaicin kan ha fördelar bör du ändå inte förlita dig på stark mat som en ersättning för en i övrigt hälsosam livsstil.

Max Sargent

Max har skrivit i över ett decennium och har under de senaste åren etablerat sig inom cannabis- och psykedelisk journalistik. Han har skrivit för företag som Zamnesia, Royal Queen Seeds, Cannaconnection, Gorilla frön, MushMagic med flera, och har erfarenhet från ett brett spektrum av branschen.

Läs hela biografin