Vikten av biotillgänglighet för medicinsk cannabis
Hur cannabis intas påverkar hur starka effekterna blir. Genom att förstå biotillgänglighet kan patienter som använder medicinsk marijuana fatta ett välgrundat beslut om vilken intagsmetod som passar bäst för att behandla deras tillstånd.
Begreppet ”biotillgänglighet” beskriver hur snabbt ett ämne tas upp i kroppen och blir tillgängligt för fysiologisk aktivitet. När det gäller cannabis avgör biotillgängligheten hur fort cannabinoider tas upp och hur snabbt effekterna uppstår. Med andra ord påverkar den hur ”hög” du kan bli—eller hur effektiv din medicin faktiskt blir.
Biotillgängligheten för medicinsk cannabis beror i första hand på hur den konsumeras. Vissa intagssätt gör cannabinoider mer verksamma och kan därför vara ett bättre val vid kraftig smärta eller obehag där snabb lindring behövs. För patienter som använder medicinsk marijuana kan kunskap om biotillgänglighet göra det lättare att behandla sina besvär mer träffsäkert.
Hur fungerar biotillgänglighet?

Administreringsvägen (alltså vilken väg ett ämne tar in i kroppen) är den viktigaste faktorn för ett ämnes biotillgänglighet. Olika administreringsvägar påverkar hur kroppen tar upp, fördelar, bryter ned och gör sig av med ett ämne. Därför styr biotillgängligheten direkt hur ämnet hanteras i kroppen – och i förlängningen hur stark effekt det får och hur väl det fungerar.
Ett ämne som injiceras eller på annat sätt ges intravenöst räknas som 100% biotillgängligt, eftersom det går rakt in i blodbanan och börjar ge effekt direkt. Därför ses intravenös administrering som ”gold standard” när man pratar om biotillgänglighet. Men i praktiken är det ingen som injicerar marijuana. I stället följer här biotillgängligheten för de mest vanliga sätten att konsumera marijuana.
50–99% biotillgänglighet: vejpa cannabis

Cannabisånga har en biotillgänglighet på över 50%. En studie från 2016 visade att vissa vaporizers som finns att köpa (som Volcano) kunde nå biotillgänglighetsnivåer på 50–80%.
Att vejpa cannabis ökar inte bara biotillgängligheten – ånga innehåller också betydligt färre cancerframkallande ämnen och gifter än rök. Därför är vejpning en optimal konsumtionsmetod för medicinska cannabispatienter som vill maximera biotillgängligheten och samtidigt skona lungorna.
25%+ BIOTILLGÄNGLIGHET: RÖKA CANNABIS

En tidig studie från 1980 uppskattade att biotillgängligheten vid cannabisrök låg på 6–18%. Nyare forskning tyder dock på att den i praktiken kan vara högre. En studie från 2005 visar att när cannabis inhaleras som rök är den genomsnittliga biotillgängligheten omkring 30%. Studien kom fram till att efter att ha rökt en joint med 3,55% THC nådde cannabinoidnivåerna sin topp efter ungefär 10 minuter.
Oavsett om du använder rök eller ånga finns det tydliga fördelar med att ta upp marijuana via lungorna. Lungorna har en stor absorptionsyta, hög genomsläpplighet och ett kraftigt blodflöde, vilket gör att cannabinoider snabbt kan ta sig ut i blodomloppet.
10%+ biotillgänglighet: sublingval administrering

Sublingval administrering innebär att man låter ett ämne tas upp via slemhinnorna under tungan (och längs munhålans sidor). Biotillgängligheten för cannabis vid sublingval användning ökar eftersom man rundar så kallad förstapassageeffekt – upptaget sker i munnen i stället för i tarmen. Dessutom kan effekterna kännas redan inom några sekunder, vilket gör metoden till ett bra val när man vill ha snabb lindring.
Samtidigt ligger biotillgängligheten vid sublingval administrering oftast på cirka 15–35%. Även om det är lägre än vid rökning eller vejping, är det fortfarande högre än när cannabis intas oralt i form av ätbara.
4%+ BIOTILLGÄNGLIGHET: ÄTBARA CANNABISPRODUKTER
যাচ
Ätbar marijuana brukar anses ha den lägsta biotillgängligheten av alla intagningssätt. Biotillgängligheten när man sväljer ätbara cannabinoider uppskattas ligga någonstans mellan 4–20%[4]. En annan studie bedömer den till 4–12%. Båda studierna drar slutsatsen att biotillgängligheten för ätbar marijuana varierar kraftigt från person till person.
Den lägre biotillgängligheten beror till stor del på den så kallade förstapassageffekten, som minskar styrkan hos ätbar marijuana. Förstapassageffekten innebär att koncentrationen av ett ämne hinner minska rejält innan det faktiskt når blodomloppet och resten av kroppen. Den del som ”försvinner” under upptaget brukar främst tillskrivas levern och tarmväggen.
Trots den lägre biotillgängligheten ger ätbara en effekt som varar betydligt längre än andra former av cannabis. Dessutom upplevs ätbara ofta ge ett ”starkare” rus, eftersom en stor del av THC omvandlas till 11-hydroxi-THC – en mer potent form av cannabinoiden som lättare påverkar hjärnan. Det är ett bra exempel på att låg biotillgänglighet inte alltid innebär låg effekt.
Rätt metod för rätt tillstånd

Genom att förstå biotillgänglighet kan patienter lättare avgöra vilka marijuana-produkter och intagsmetoder som passar dem bäst.
Patienter som använder medicinsk marijuana och behöver snabb lindring rekommenderas att prova produkter och metoder med hög biotillgänglighet av cannabinoider. Att vejpa är ofta ett av de mest effektiva sätten vid djup eller kronisk smärta. Effekten kan kännas inom sekunder, och färre cannabinoider går till spillo än vid sublingvalt intag eller om de tas oralt.
Omvänt kan marijuana i ätbara öka effekternas varaktighet flera gånger om. Beroende på styrkan kan cannabinoidernas effekt kännas i cirka 5–8 timmar. Därför behöver patienter som behandlar sitt tillstånd med ätbara ofta inte medicinera lika ofta under dagen.
Forskning visar dessutom att vilken cannabinoid man använder också kan påverka biotillgängligheten. En studie från 2003 visade att THC har högre biotillgänglighet än CBD vid sublingvalt och oralt intag (ätbara). Därför kan det vara särskilt klokt att använda CBD via en metod med hög biotillgänglighet.
Patienter som använder medicinsk marijuana bör försöka hitta den intagsmetod som fungerar bäst för dem. Bara genom att ändra sättet de konsumeras på kan cannabinoider utnyttjas mer effektivt i medicinsk behandling. Samtidigt är biotillgänglighet bara en av flera faktorer att väga in när du väljer den metod som passar för ditt tillstånd.
- (n.d.). - http://www.cannabis-med.org
- Christian Lanz, Johan Mattsson, Umut Soydaner, & Rudolf Brenneisen. (2016). Medicinal Cannabis: In Vitro Validation of Vaporizers for the Smoke-Free Inhalation of Cannabis - https://www.ncbi.nlm.nih.gov
- Marilyn A. Huestis. (2007, August). Human Cannabinoid Pharmacokinetics - https://www.ncbi.nlm.nih.gov
- McGilveray IJ. (2005 Autumn). Pharmacokinetics of cannabinoids. - PubMed - NCBI - https://www.ncbi.nlm.nih.gov
- McGilveray IJ. (2005 Autumn). Pharmacokinetics of cannabinoids. - PubMed - NCBI - https://www.ncbi.nlm.nih.gov
- Ohlsson A, Lindgren JE, Wahlen A, Agurell S, Hollister LE, & Gillespie HK. (1980 Sep). Plasma delta-9 tetrahydrocannabinol concentrations and clinical effects after oral and intravenous administration and smoking. - PubMed - NCBI - https://www.ncbi.nlm.nih.gov
-
5 min
29 August 2022
Cannabis: många fördelar
Det råder ingen tvekan om att cannabis kan ge ett riktigt kraftfullt rus. Men oavsett om du använder då och då eller har lång erfarenhet kan cannabis också ha vissa fördelar på kort sikt – och...
-
6 min
21 September 2018
Så väljer du rätt medicinska cannabissort för dig
Att välja rätt medicinsk cannabissort utifrån dina behov är inte så enkelt som man kan tro. I takt med att allt fler nya marijuanafrön och sorter når marknaden har odlare av medicinsk cannabis ett...
-
2 min
4 May 2018
Vilket är det bästa sättet att använda medicinsk cannabis?
Vi går igenom för- och nackdelarna med olika sätt att använda medicinsk marijuana. När du har läst artikeln har du förhoppningsvis en tydligare bild av vilken eller vilka metoder som kan passa din...
-
7 min
30 November 2017
Topp 10 medicinska cannabissorter
Om du har turen att bo på en plats där medicinsk marijuana är lagligt känner du troligen redan till hur stort utbudet av cannabissorter är. I den här artikeln har vi valt ut och lyft fram de 10...


