Topp 10 sätt att bli hög utan droger

När vi tänker på att bli hög kopplar vi ofta direkt till droger. Men tänk om ”att bli hög” snarare handlar om att hitta kontakt och inre lugn? Går det att nå den där känslan av ett naturligt rus – helt utan droger?

I den här artikeln utforskar vi vad det egentligen betyder att bli hög, och lyfter fram 10 olika drogfria sätt som kan få dig att känna dig mer närvarande, förankrad och tillfreds.

Att tänka om kring vad det innebär att bli hög

Uttrycket ”att bli hög” är utan tvekan negativt laddat. För många är det i princip liktydigt med missbruk—särskilt kopplat till cannabis och en rad andra lagliga och olagliga substanser. För vissa väcker orden bilder av en kraftig sinnesförändring, psykedeliska hallucinationer och en tillfällig känsla av att tappa greppet om verkligheten. För andra blir associationerna ännu mer extrema: människor som pressar psyket så långt att de kanske aldrig riktigt ”kommer tillbaka” till det som känns normalt.

Men tänk om ”att bli hög” betydde något helt annat? Om någon frågar varför vi dricker alkohol svarar många av oss förmodligen att det hjälper oss att slappna av, höjer humöret och får oss på socialt umgänge. De som använder cannabis kan lägga till att ruset skärper sinnena och gör att vi uppskattar musik, film, kreativa aktiviteter, mat och till och med sex ännu mer (Deutsche Welle).

Samtidigt är svaret för den som provar psykedelika—som till exempel magiska tryfflar—ofta kopplat till spiritualitet och en önskan om en djupare kontakt med sig själv och omgivningen.

Faktum är att den etymologiska bakgrunden till uttrycket ”get high” antyder att det handlar om mer än att bara använda en viss substans för att bli berusad. Ordet ”high” har djupa anglosaxiska, germanska och nordiska rötter, och knyts till idéer om höjd, upphöjelse, tanke och förståelse (Harper, 2022).

Vi vet också att i många forntida kulturer använde andliga ledare—som exempelvis schamaner och medicinmän—entheogener (som vi egentligen först under de senaste cirka 100 åren började betrakta som droger) som en del av sin andliga praktik (Sessa, 2022). Det tyder på att det här inte främst handlar om att missbruka en drog för att bli påverkad, utan snarare om drivkraften att känna sig upphöjd, avslappnad—eller på något sätt över sitt vanliga tillstånd.

Förstå vad som får oss att bli höga

I den här artikeln handlar det inte bara om att förstå varför människor blir höga, utan också om vad som faktiskt händer i kroppen när det sker. Med tanke på artikelns begränsade omfång kan vi förstås inte gå igenom verkningsmekanismerna för enskilda ämnen, men vi kan titta på hur droger fungerar på en mer generell nivå.

Droger innehåller aktiva kemiska ämnen som påverkar receptorer (som ofta sitter på ytan av specifika celler) och/eller enzymer i kroppen. När de binder in där kan de vanligtvis antingen öka eller minska hastigheten i vissa kemiska reaktioner.

THC, den främsta aktiva substansen i cannabis, fungerar genom att aktivera CB1-receptorer (som finns på ytan av många olika celltyper i hela kroppen). Det gör att vissa kemiska processer som styrs av människans endocannabinoida system antingen ökar eller minskar, vilket i sin tur skapar de många effekter vi förknippar med ett cannabirus.

Oftast påverkar de aktiva ämnena i droger signaleringen av neurotransmittorer som serotonin, adrenalin och noradrenalin, dopamin, glutamat, GABA och endorfiner. Förändringar i neurotransmittorernas aktivitet kan ge en rad olika effekter, bland annat:

• Förändrat humör

• Minskade hämningar

• Förändrad uppfattning av tid och rum

• Försämrat tal, minne och motorik

• Förstärkta sinnesintryck

• Ökad njutning av aktiviteter som redan känns bra

• Visuella eller auditiva hallucinationer

• Psykedelisk upplevelse med djupa andliga rötter

De drogfria sätten att nå ett rus som vi går igenom längre fram i artikeln fungerar på liknande sätt. De sätter igång biologiska processer som tillfälligt kan dämpa eller förstärka aktiviteten hos vissa ämnen i kroppen, vilket kan skapa känslor som påminner om att vara hög. När vi tittar närmare på varje aktivitet förklarar vi också vilka fysiologiska processer den kan påverka och vilka effekter den kan ge.

Obs: Aktiviteterna som listas här ger vanligtvis inte lika kraftiga effekter som du skulle förvänta dig av en psykotrop drog. Effekterna är betydligt mer subtila.

10 sätt att bli hög utan droger

Nu när vi förstår processen bakom att bli hög både ur ett fysiologiskt och ett andligt perspektiv, följer här en genomgång av 10 drogfria sätt att uppnå ett rus.

1. Holotropisk andning

Holotropiskt andningsarbete, eller HB, är en metod som utvecklades av den tjeckiskfödde psykiatern Stanislav Grof, verksam i USA. Den bygger på snabb men kontrollerad andning i kombination med musik för att framkalla ett förändrat medvetandetillstånd (det holotropiska tillståndet, som Grof jämförde med det hinduiska begreppet Atman-Brahman – jagets gudomliga, sanna natur).

Grof tog fram tekniken under 1970-talet efter omfattande forskning om psykedelisk terapi (med särskilt fokus på effekterna och den terapeutiska potentialen hos LSD), i takt med att den lagliga användningen av LSD blev allt mer begränsad under 60-talet.

Andningsteknikerna som ingår i holotropiskt andningsarbete använder i grunden en styrd form av hyperventilation för att påverka balansen mellan koldioxid och syre i kroppen. De här kemiska förändringarna kan utlösa förändrade medvetandetillstånd (som ofta liknas vid det som kan uppnås genom djup meditation eller andra spirituella ritualer). Grof och andra som utövar eller deltar i HB menar att detta kan vara mycket hjälpsamt vid stress, ångest, depression och till och med PTSD, samt ge djupa insikter om det sanna jaget (Mead, 1994).

Obs: Holotropiskt andningsarbete kan innebära vissa risker för personer med hjärtproblem eller luftvägssjukdomar. Om du vill prova holotropisk andning bör du alltid göra det i en guidad session med en certifierad HB-utövare.

2. Löpning och intensiv träning

Har du någon gång känt ett plötsligt lyckorus efter ett träningspass? I folkmun kallas det ofta för ett ”runner’s high”. I dag vet vi att träning sätter igång kemiska processer i kroppen som kan ge ett slags naturligt rus: mindre ångest, bättre humör eller lätt eufori, dämpad smärtkänsla, lägre stressnivåer och mer. Under lång tid trodde både forskare och allmänheten att en endorfinspik ensam låg bakom detta – men mycket talar för att det i stället framför allt hänger ihop med förändringar i det endocannabinoida systemet.

Forskningen är tydlig (och har varit det ett tag): blodprov visar att nivåerna av anandamid i blodet når en topp efter träning. Anandamid är en cannabinoid som kroppen producerar naturligt och som binder till CB1-receptorer (samma receptorer som THC binder till). Även om anandamid har betydligt kortare halveringstid än THC kan tillfälliga toppar ge effekter som påminner om ett THC-rus (men mycket mer kortvarigt) – eufori, bättre sinnesstämning, mindre nervositet med mera. (Bergland, 2021).

3. Binaurala beats

Binaural beat-terapi använder ljud för att framkalla olika mentala tillstånd. Beatsen består av två toner som skiljer sig lite åt och som spelas upp separat i vänster och höger öra via stereohörlurar. Den lilla skillnaden mellan tonerna skapar en sorts hörselillusion, där lyssnaren uppfattar en helt ny, tredje ton. Om du till exempel hör en ton på 320 Hz i vänster öra och 360 Hz i höger, kan du efter en stund börja uppfatta en ton på 40 Hz. Många som lyssnar på binaurala beats menar att hjärnan ”stämmer in sig” på de frekvenser som beatsen antyder, vilket kan hjälpa dem att skifta mentalt läge – från djup avslappning eller insomning till bättre fokus eller kreativitet, och även ett mer meditativt tillstånd.

Binaurala beats bygger på teorin om hjärnvågsentrainment (Huang & Charyton, 2008). Den utgår från forskning som visar att exponering för specifika ljus- eller ljudvågor kan få hjärnan att synkronisera sig med dessa frekvenser. I regel brukar hjärnaktivitet delas in efter hjärnvågornas frekvens, som oftast ligger inom följande intervall:

• 13–40 Hz: Kallas betavågor. De är de snabbaste hjärnvågorna och uppstår vid hög vakenhet och koncentration, men också vid stress och oro.

• 8–12 Hz: Kallas alfavågor. De dominerar vid avslappnad vakenhet, till exempel när vi mediterar.

• 5–7 Hz: Thetavågor är vanligare vid djup meditation, dåsighet och drömtillstånd.

• 1.5–4 Hz: Deltavågor är de långsammaste hjärnvågorna och förekommer under den djupaste, mest återhämtande sömnen.

Binaurala beats finns lättillgängliga på nätet och är gjorda för att hjälpa hjärnan att ställa in sig på frekvenserna ovan – och på så sätt främja avslappning, meditation och mycket mer.

4. Klardrömmande

Klardrömmar är drömmar där drömmaren är medveten om att hen drömmer. Klardrömmande har fått mycket uppmärksamhet för sin potential som en andlig och läkande metod. En av de mest inflytelserika kunskapskällorna på området är Dr Stephen LaBerge, som sedan 1970-talet ledde flera forskningsprojekt om klardrömmar vid Stanford University. Dr LaBerge menar att klardrömmande kan öppna en dörr till vår mest sanna natur, och dessutom framkalla djupgående andliga upplevelser som kan förändra hur vi ser på verkligheten och oss själva (LaBerge, 2015).

Dr LaBerge har också varit pionjär inom tekniker för klardrömmande som hjälper människor att uppleva klardrömmar tydligare och få ut mer av deras möjliga andliga lärdomar. Några av metoderna som utvecklats av LaBerge och andra forskare i fältet är:

• WILD, eller klardröm initierad från vakenhet, går ut på att en hypnagog hallucination (i insomningsfasen) utlöser drömtillståndet direkt från vakenhet, för att göra det lättare att behålla medvetandet i drömmen.

• WBTB, eller ”wake back to bed”-metoden, innebär att du ställer ett alarm som väcker dig under sömncykeln, är vaken en kort stund och sedan somnar om – allt för att öka chansen att få en klardröm.

• MILD, eller mnemonisk induktion av klardrömmar, utvecklades av LaBerge 1980. Metoden bygger på att du använder minnet för att återkalla en specifik dröm innan du somnar, i syfte att trigga en mer medveten upplevelse i en kommande dröm.

Klardrömmande kan påverka olika personer på väldigt olika sätt. För vissa kan det påminna om en psykedelisk upplevelse och ge djupa insikter om jaget. Att hantera mardrömmar och ångest, samt att förbättra motoriska färdigheter, nämns också ofta som möjliga fördelar med klardrömmande.

Uvuma-omhlope (3 gram)

158

79,00 kr

Uvuma-omhlope (3 gram)

(158)

79,00 kr

5. Sex och tantra

Vid en orgasm sägs flera delar av hjärnan tillfälligt stänga ned (Le Page, 2005). Och ögonblicken direkt efter sex, när man har nått klimax, beskrivs ofta som lugna, avslappnande och återhämtande. För många är känslan redan i sig stark och kan jämföras med att vara hög. Med metoder som tantra går det dessutom att förstärka upplevelsen ytterligare.

Tantra har sitt ursprung i Indien på 600-talet och har länge setts som en banbrytande andlig praktik som påverkat andra religioner och traditioner, bland annat hinduism och buddhism. Den tantriska traditionen är mycket omfattande och rymmer en stor mängd tantras (instruktioner, ofta skrivna som samtal med en gud eller gudinna) som ligger till grund för ritualer där man åkallar mäktiga gudomligheter som sägs kunna ge övernaturliga krafter och leda till andlig förvandling.

Tantriska tekniker använder ofta komplexa positioner som utmanar muskulaturen och hjälper till att styra andningen, för att försätta kroppen i ett tillstånd som liknar djup meditation. Tantra använder också visualisering för att skapa inre bilder och en upplevd kontakt med tantriska gudinnor som Kundalini. British Museum beskriver kärnan i tantra som att den handlar om ”omvandling i världen, via kroppen, snarare än att överskrida den” (Ramos, 2020). För många kan en tantrisk upplevelse, eller tantriskt sex, kännas som en stund av djup andlig närvaro och extas – med förnimmelser som påminner om intensiv meditation. Det kan yttra sig som mindre oro och nedstämdhet, djup avslappning och samhörighet samt ett förbättrat humör.

6. Sensorisk deprivationstank och REST

Tankar för sensorisk deprivation är avskärmade, mörka och ljudisolerade behållare som vanligtvis fylls med cirka 30 cm saltvatten. Den första tanken konstruerades 1954 av den amerikanske läkaren och neuroforskaren John C. Lilly som en del av hans studier av medvetandet i en miljö utan yttre stimuli. Under 1960-talet började Lilly även kombinera sensorisk deprivation med LSD och ketamin.

I dag finns float-tankar och sensoriska deprivationstankar på spa och på särskilda floatcenter över hela världen. Vattnet är mättat med Epsomsalt (vilket gör det lättare att flyta) och sägs också kunna lindra värk, lugna huden och mycket mer.

Principen bakom float-tankar påminner om den bakom binaurala beats: att flyta i hudtempererat saltvatten i totalt mörker och avskildhet ska hjälpa hjärnan att gå in i ett tillstånd av djup avslappning (kännetecknat av långsamma alfa- och thetavågor). Flotation-REST (restricted environmental stimulation therapy) tros kunna ge en rad kort- och långsiktiga effekter, bland annat:

• Ökad kreativitet och bättre fokus

• Minskad ångest, stress och depression

• Minskad smärta

• Förbättrad hudhälsa

Många uppger också att de får hallucinationer under sådana behandlingar. Studier har dessutom undersökt REST som stöd för idrottare, särskilt för att påskynda återhämtningen, och forskning tyder även på att flotationsterapi kan framkalla eufori och ett bättre humör (Santos-Longhurst, 2020).

7. Meditation

Det finns många olika skolor inom meditation, och de lägger alla fokus på skilda tekniker, mål och arbetssätt. I stora drag handlar meditation ändå om att träna mindfulness och närvaro – att för en stund stilla flödet av oändliga, spretiga tankar som rusar genom huvudet. Meditation kan se ut på många sätt, till exempel:

• Mindfulness: att rikta uppmärksamheten mot nuet eller mot ett specifikt fokusobjekt.

• Andningsövningar: att använda kontrollerad, fokuserad andning för att lugna pulsen och dämpa hjärnans aktivitet.

• Yoga eller andra former av kontrollerad fysisk rörelse, som tai chi.

• Fördelarna med meditation är väl belagda i både vetenskaplig litteratur och i etablerade medier. Även om upplevelsen skiljer sig från person till person upplever många – särskilt vid regelbunden praktik – att det kan hjälpa till att:

• Stärka känslan av samhörighet, mindfulness och närvaro

• Minska stress och ångest

• Lindra symtom vid depression och ångesttillstånd, som ältande och övertänkande

• Förbättra sömnen

• Lugna stressrelaterade symtom, som takykardi, hyperventilation, högt blodtryck, huvudvärk, IBS (irritabel tarm) och mycket mer

8. Fasta

Vi förknippar ofta fasta med dieter eller detox, men i själva verket har den länge varit en del av andlig praktik. Ett av de tydligaste exemplen hittar vi i Bibeln, där fasta lyfts fram som ett sätt att komma närmare Gud, öva ödmjukhet och uppleva inre frihet. Inom islam fastar troende under hela månaden ramadan – inte bara som en hängiven handling, utan också för att väcka tacksamhet och ödmjukhet.

Precis som med flera av de andra andliga metoderna vi nämnt finns det ingen universallösning när det gäller fasta. För vissa kan den skapa utrymme för en djupare kontakt mellan sinne och kropp; för andra fungerar den mer som en regelbunden “nollställning”. En del använder också fasta som en läkande process i samband med sorg eller beroende.

När vi fastar sker flera tydliga förändringar i kroppen, bland annat:

• Renande effekt: Fasta kan hjälpa kroppen att rensa ut slaggprodukter.

• Ökad metabol effektivitet: När kroppen inte får tillgång till glukos från maten börjar den själv bilda energi från fett och andra substrat, bland annat via glukoneogenes. För att spara energi under fastan ställer ämnesomsättningen samtidigt om och blir mer effektiv, vilket i sin tur kan sänka både blodtryck och puls.

• Viktnedgång och stabilare blodsocker: När kroppen går in i ketos (där fettreserver används som energikälla) kan vikten börja minska och blodsockernivåerna bli jämnare.

9. Spännande aktiviteter

Har du testat bungeejump eller downhill mountainbike? I så fall förstår du direkt varför den här typen av upplevelser finns med på listan. Spännande aktiviteter och äventyrssporter sätter i gång en av kroppens äldsta kemiska reaktioner – ett adrenalinpåslag som triggas av vår naturliga ”fight or flight”-respons.

Att kasta sig ut från en klippa, susa nerför ett berg på cykel, åka zipline, grottdyka och många andra extremsporter utlöser samma respons, vilket kan ge ett naturligt rus som bland annat kännetecknas av:

• Högt blodtryck

• Yrsel

• Skärpta sinnen och ökad vaksamhet

• Knivskarp fokus

• Mer styrka och mindre trötthet

• Energikickar

• Minskad smärtkänsla

10. Att äta vissa livsmedel

Ibland kan ett naturligt rus vara så enkelt som att beställa en kaffe eller ta en tugga av ren kakao. Här är en kort lista över några livsmedel som kan ge en lätt, naturlig uppåtkänsla:

• Kaffe: Kaffe är ett milt stimulerande medel som kan öka vakenhet, fokus och skärpa sinnena. Om du är ute efter en diskret "buzz" kan en extra kopp räcka långt.

• Rå koka: Att tugga torkade kokablad (bladen som används för att framställa kokain) är vanligt i många delar av Sydamerika. Precis som kaffe är koka milt stimulerande och kan hjälpa mot illamående, öka ämnesomsättningen, dämpa höjdsjuka eller trötthet och förbättra koncentrationen.

• Rå kakao (även kallad ceremoniell kakao): Naturlig kakao är rik på teobromin, och att dricka eller småäta den kan ge en mjuk, helhetskänsla som ofta jämförs med kaffe, men utan samma skakighet. I stora doser (840 g eller mer) kan ceremoniell kakao ge en kraftig eufori som påminner om ett löparrus.

• Stark chili: Att äta stark chili kan trigga en endorfinrush, vilket ibland ger en kortvarig eufori eller ett lyft i humöret. Chili innehåller också capsaicin, som har vissa smärtlindrande egenskaper.

Sammanfattning: Så blir du hög utan att använda droger

Så där har du det – en lista med sätt att njuta av ett naturligt, säkert rus utan att behöva skaffa och använda droger som, i de flesta fall, fortfarande är olagliga och kriminaliserade i stora delar av världen. Förutom att visa några enkla sätt att uppnå ett naturligt rus hoppas vi att artikeln också har utmanat ditt sätt att se på att bli hög i allmänhet, och hjälpt dig att förstå att det handlar om mer än att bara känna sig berusad eller bli fnittrig.

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin