Vad är det endocannabinoida systemet?

Har du någon gång funderat på hur cannabis påverkar kroppen? Svaret är både komplext och fascinerande. Faktum är att det system som cannabis samspelar med till och med har fått sitt namn efter det: endocannabinoidsystemet (ECS).

ECS är ett nätverk av signalvägar, receptorer och enzymer som finns i hela kroppen – från hjärnan och nervsystemet till immunförsvaret, fortplantningssystemet och mycket mer. Det fyller en rad olika funktioner, varav många vi fortfarande bara delvis förstår. En av de viktigaste är endocannabinoid signalering, som i praktiken gör ECS till kroppens övergripande kommunikationssystem. Men det sträcker sig långt bortom det.

Nedan går vi igenom allt du behöver veta om människans endocannabinoidsystem.

Vad är endocannabinoidsystemet egentligen?

År 1988 hittade Allyn Howlett och William Devane den första cannabinoidreceptorn i en råtthjärna. Kort därefter upptäcktes samma typ av receptorer även hos människor. Isolerat THC användes sedan för att kartlägga var cannabinoidreceptorerna sitter i hjärnan. Genom att stänga av vissa receptorer i råtthjärnor kunde man till slut fastställa att det är CB1-receptorn som THC binder till – och det är den bindningen som ger upphov till effekterna.

1992 stod det klart att det finns ett helt nätverk av endocannabinoider och cannabinoidreceptorer som tillsammans bildar det endocannabinoida systemet (ECS). En viktig del av upptäckten var insikten att kroppen faktiskt producerar cannabinoider själv – och att receptorerna finns där av en anledning. Kroppens egna cannabinoider kallas endogena cannabinoider, eller endocannabinoider – där ”endo” betyder ”inom”. Den första endocannabinoiden som identifierades var anandamid, även kallad ”lyckomolekylen”. ”Ananda” är ett ord från sanskrit och betyder ungefär ”salighet”.

1993 upptäcktes den andra cannabinoidreceptorn, CB2. År 1995 identifierade Raphael Mechoulam och hans team den andra endocannabinoiden, 2-arachidonoylglycerol (2-AG). Man har också hittat ECS hos andra djur, insekter och till och med växter.

Det här komplexa systemet fick faktiskt sitt namn efter cannabis, som spelade en avgörande roll i att det över huvud taget kunde upptäckas.

Varför homeostas är viktigt

ECS har en omfattande roll i kroppen, och långt ifrån allt är fullt kartlagt än. Många forskare är dock överens om att en av dess viktigaste uppgifter är att hjälpa till att upprätthålla homeostas (Zou & Kumar, 2018). Homeostas kan beskrivas som kroppens balansläge – en sorts ”dynamisk jämvikt”. Den är avgörande eftersom den ser till att kroppens processer fungerar stabilt och som de ska.

I hjärnan fungerar endocannabinoider som retrograda signalämnen. Det innebär att signalen går ”baklänges” – från den mottagande nervcellen tillbaka till den som skickade signalen. Syftet är att finjustera mängden inkommande neurotransmittor. Om nivån blir för hög kan endocannabinoider i praktiken säga åt systemet att dra ned på intensiteten, vilket återställer jämvikten. Det här är ett enkelt exempel på hur ECS påverkar homeostasen.

Endokannabinoidsystemet vs endokrina systemet

Det endokrina systemet styrs till stor del av sköldkörteln och binjurarna. Även det är ett budbärarsystem, men det fungerar på ett lite annat sätt. Det endokrina systemet riktar sig framför allt till organ och använder hormoner för att signalera (på samma sätt som ECS använder endokannabinoider). Och medan ECS bildar endokannabinoider i cellmembran som sedan kommunicerar med närliggande celler, släpper det endokrina systemet ut hormoner i blodomloppet, som därefter transporteras vidare till olika organ.

Ett bra exempel är sympatisk aktivering, även kallad kamp- eller flyktresponsen. Den här välkända rädsloreaktionen – som ofta märks som ökad puls och snabbare andning, svettiga handflator och ibland skakningar – uppstår när binjurarna frisätter adrenalin i blodet. Där fungerar det som en signal till berörda organ att växla upp, vilket i sin tur skapar de här fysiska reaktionerna.

Vad reglerar det endokannabinoida systemet?

Hur omfattande det endokannabinoida systemets (ECS) påverkan verkar vara är verkligen häpnadsväckande. Med tanke på hur lite vi fram till nyligen har känt till om det, är det förvånande att det tycks samspela med så många mentala och fysiska funktioner.

Listan nedan är långt ifrån heltäckande, men några av de funktioner som ECS tros påverka är sömn (Corroon & Felice, 2019), immunförsvar (Toguri, Caldwell & Kelly, 2016), smärta (Toczek & Malinowska, 2018) och stress (Ruehle et al. 2012).

Hur fungerar det endokannabinoida systemet?

ECS är mer än bara receptorer och endocannabinoider – även om det är de centrala byggstenarna som får systemet att fungera. Dessutom är endocannabinoider inte de enda molekylerna som kan interagera med detta interna system. Här tittar vi närmare på varje del av ECS.

Endocannabinoider

Som nämnt fungerar endocannabinoider som signalmolekyler i det endocannabinoida systemet (ECS). Hittills är det egentligen bara två som är väl kartlagda: N-arakidonoiletanolamid (anandamid) och 2-arakidonoilglycerol (2-AG).

Anandamid har en mycket bred roll i kroppen. Det är en full agonist på CB1-receptorer i det centrala nervsystemet (CNS) och en partiell agonist på CB2-receptorer i det perifera nervsystemet (PNS). Exakt vilka funktioner det står för är ännu inte helt klarlagt, men namnet anandamid kommer från de känslor av välbehag och lugn som kan uppstå när det frisätts – möjligen kopplat till en roll i hjärnans belöningssystem. Det har även viss affinitet till kroppens vanilloidreceptorer. På senare tid har man dessutom upptäckt att anandamid också binder till TRPV1, men mer om det strax.

2-AG är en full agonist på både CB1- och CB2-receptorerna. Precis som med anandamid är dess exakta funktioner inte helt förstådda. Faktum är att man fortfarande inte säkert vet om det främst är anandamid eller 2-AG som står för signaleringen i ECS. Det man vet är att 2-AG förekommer i högre koncentrationer i hjärnan.

De andra endocannabinoiderna (eller misstänkta endocannabinoider) är:

• 2-arakidonylglyceryleter (noladineter)
• N-arakidonoyldopamin (NADA)
• Virodhamin (OAE)
• Lysophosphatidylinositol (LPI)

Metabola enzymer

Eftersom endocannabinoider bildas vid behov för att reglera olika funktioner måste de också brytas ned när de har gjort sitt. Det är här de metabola enzymerna kommer in i bilden.

Fettsyraamidhydrolas (FAAH) är enzymet som bryter ned anandamid. Även om CBD påverkar det endocannabinoida systemet på flera sätt, anses en av de viktigaste mekanismerna vara att FAAH hämmas – vilket sänker hastigheten som anandamid bryts ned i.

Monoacylglycerollipas (MAGL) bryter ned 2-AG. Tillsammans hjälper FAAH och MAGL till att finjustera och balansera det endocannabinoida systemet, så att det i sin tur kan reglera en mängd funktioner och processer i kroppen.

Cannabinoidreceptorer

Just nu finns det två allmänt accepterade cannabinoidreceptorer: CB1 och CB2. CB1-receptorer finns i högst koncentration i hjärnan och det centrala nervsystemet, medan CB2-receptorer främst återfinns i det perifera nervsystemet och i immunceller. Tillsammans finns de utspridda i stora delar av kroppen.

TRP-kanaler

Transient receptor potential-kanaler (TRP) spelar också en roll i ECS. De här jonkanalerna finns i plasmamembranet hos många djurceller, och TRPV1-receptorn (vanilloid) är särskilt intressant i sammanhanget.

Både anandamid och CBD interagerar med TRPV1, vilket har lett till viss debatt om hur receptorn ska klassificeras. I regel räknas TRP-kanaler till det utvidgade endocannabinoida systemet – men allt fler menar att TRPV1 är en central, nödvändig del av det (Iannotti & Vitale, 2021).

Fytocannabinoider

Strängt taget ingår inte fytokannabinoider i det endokannabinoida systemet (ECS). Men deras påverkan kan vara så kraftfull (och så välkänd) att vi tar med dem här. ”Phyto” betyder helt enkelt ”växt” – alltså är fytokannabinoider cannabinoider som kommer från växter. Cannabis är inte den enda växtarten som kan bilda cannabinoider, men den producerar dem i störst mängd och med störst variation.

Hittills har man isolerat 120+ olika fytokannabinoider. Av dessa är det bara ett fåtal vi förstår på djupet. Vilken funktion cannabinoiderna fyller i cannabisplantans liv är fortfarande inte helt klarlagd, men man antar att de kan hjälpa till att skydda mot rovdjur, ge motståndskraft mot solljus och mer därtill.

Intressant nog bildas cannabinoider i körtlar – kallade trikomer – på cannabisplantans yta, framför allt på blommorna. Faktum är att de cannabinoidhalter som finns i trikomerna skulle vara giftiga för resten av plantan, vilket förklarar varför de sitter där de gör.

I människokroppen samverkar dessa cannabinoider med det endokannabinoida systemet och kan ge allt från mycket subtila till tydligt märkbara effekter.

Så kan du påverka det endokannabinoida systemet

Det står alltså klart att vi kan påverka det endokannabinoida systemet med fytokannabinoider. Om det är en bra idé eller inte varierar från person till person, och vi vet fortfarande för lite om samspelet för att kunna säga exakt vilken effekt en viss cannabinoid får – eller om den ens kan vara gynnsam. Med det sagt ska vi göra vårt bästa för att förklara möjliga verkningsmekanismer.

THC

Delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) är den cannabinoid som framför allt ligger bakom ruset. Det är en av få cannabinoider som kan ge en berusande effekt, och som tur är också den mest förekommande i cannabisplantan.

THC fungerar genom att efterlikna anandamid och binda till CB1-receptorerna. Men till skillnad från anandamid bryts det inte ned lika lätt av FAAH. Därför blir effekten både starkare och mer långvarig än anandamids.

Av alla kända sätt att påverka det endocannabinoida systemet (ECS) är THC både det mest kraftfulla och det mest vanligt förekommande.

CBD / CBDA

Cannabidiol (CBD) och dess föregångare cannabidiolsyran (CBDA) börjar närma sig THC i kampen om att vara den mest populära cannabinoiden.

Under de senaste åren har CBD-branschen fullkomligt exploderat. Även om forskningen fortfarande är i ett tidigt skede har studier kring CBD pekat på flera möjliga sätt som ämnet kan samspela med vårt endocannabinoida system (ECS). CBD verkar dock inte aktivera cannabinoidreceptorerna (CB1 och CB2) på klassiskt vis, utan fungerar snarare som en antagonist eller invers agonist. I praktiken innebär det att CBD kan blockera samma receptor som THC vill binda till (CB1).

Med den här verkningsmekanismen kan CBD (den näst vanligaste cannabinoiden i cannabis) ses som något som till viss del “motverkar” THC:s effekter (Niesink & van Laar, 2013). Exakt hur sambandet ser ut är fortfarande oklart, men en hypotes är att högre halter av CBD i rekreationella cannabissorter skulle kunna göra dem mer passande för fler personer.

Utöver de klassiska endocannabinoida receptorerna tros CBD, som nämnts tidigare, också interagera i viss grad med TRPV1-receptorer, som i sig är särskilt intressanta.

CBD-olja (Zamnesia) 5%

309

Slut i lager

300,00 kr

CBD-olja (Zamnesia) 5%

(309)

Slut i lager

300,00 kr

CBN

Cannabinol (CBN) förekommer oftast bara i mycket små mängder i cannabisplantor. Halterna ökar när THC bryts ned. Det kan ske naturligt när cannabisblommor får åldras kvar på plantan, via dekarboxylering (upphettning) eller som följd av bristfällig torkning och curing.

Man tror att CBN påverkar det endocannabinoida systemet på ett liknande sätt som THC, men med lägre bindningsaffinitet till båda receptorerna. Och till skillnad från THC anses CBN inte vara berusande – åtminstone inte på egen hand.

THCV

Tetrahydrocannabivarin (THCV) förekommer också i spårmängder och är fortfarande relativt dåligt förstått. Samtidigt tros det vara en av få andra cannabinoider som kan vara psykoaktiva. Det är dock omtvistat, och mer forskning behövs för att kunna slå fast om så verkligen är fallet (Abioye et al., 2020).

THCV fungerar som en invers agonist/selektiv antagonist vid CB1-receptorn. Att det är svårt att avgöra om ämnet är psykoaktivt eller inte beror främst på att halterna av THCV i cannabis vanligtvis är mycket låga. För att kunna testa det måste man isolera och extrahera stora mängder, och därefter ge det till deltagare. Det finns en del anekdotiska uppgifter som tyder på att THCV faktiskt är psykoaktivt, och att effekterna är mer kortvariga och mer klar i huvudet än ett THC-rus.

CBG / CBGA

Cannabigerolsyra (CBGA) är den cannabinoid som alla andra härstammar från. Den samverkar med olika enzymer och förgrenar sig i olika ”familjer”, för att i slutändan utvecklas till en viss typ av cannabinoid (CBD, THC, CBG osv.).

Forskningen om CBG:s effekter är fortfarande begränsad. Det man vet är att CBG verkar interagera med CB1- och CB2-receptorerna och antagonisera serotoninreceptorn 5-HT1A.

CBC

Cannabichromen (CBC) är en cannabinoid som vi fortfarande vet förvånansvärt lite om. Det vi däremot vet är att den inte är berusande, och att den inte påverkar CB1- eller CB2-receptorerna på det sätt man vanligtvis förknippar med cannabinoider. I stället verkar den interagera med TRPV1 och TRPA1 och på så vis påverka deras förmåga att bryta ned endocannabinoider som anandamid och 2-AG.

Bör du vara orolig för klinisk endocannabinoidbrist?

I takt med att kunskapen om det endokannabinoida systemet (ECS) växer har samtalet om ”klinisk endokannabinoidbrist (CECD)” blivit allt mer omfattande. Teorin – som utgår från att en låg endokannabinoid ”tonus” potentiellt kan vara sjuklig – har kopplats till långvariga tillstånd som irritabel tarm (IBS), migrän och fibromyalgi (Russo, 2016). Med tanke på hur brett ECS påverkar kroppen kan en störning eller felreglering i systemet i teorin få negativa konsekvenser för hälsan.

Men innan du sträcker dig efter ditt cannabis för att få i dig fler cannabinoider bör du veta att även om tillståndet faktiskt existerar så är det fortfarande dåligt kartlagt. Om du upplever att cannabis påverkar ditt liv positivt är det förstås bra – men det är klokt att inte självdiagnostisera något som ännu är så otydligt beskrivet. Samtidigt växer forskningen om CECD, och forskare hoppas kunna reda ut mer om ECS och dessa svårbehandlade besvär.

Max Sargent

Max har skrivit i över ett decennium och har under de senaste åren etablerat sig inom cannabis- och psykedelisk journalistik. Han har skrivit för företag som Zamnesia, Royal Queen Seeds, Cannaconnection, Gorilla frön, MushMagic med flera, och har erfarenhet från ett brett spektrum av branschen.

Läs hela biografin