Blog
10 skäl till att alla droger bör legaliseras
8 min

10 skäl till att alla droger bör legaliseras

8 min

Oavsett vad du tycker om legalisering av droger finns det något att ta med sig från debatten. Här är därför några starka argument för.

Vi har kommit långt sedan starten på det så kallade kriget mot drogerna. I dag vet vi att mycket av det som sades då var rena lögner – skrämselpropaganda för att vinna stöd för förbudspolitiken. Med hjälp av vetenskapen har vi steg för steg börjat reda ut detta snår av vilseledning. Resultatet är att omfattande reformer av narkotikapolitiken nu får fäste i länder världen över, och att cannabis till och med har legaliserats på vissa håll. FN står inför att se över sin föråldrade drogpolitik, samtidigt som forskare överallt utmanar våra föreställningar om beroende, skador och hur vi behandlar personer som använder droger.

Ett sätt att minska skadorna som kriget mot drogerna orsakat – något som vissa ser som radikalt – är att legalisera alla droger som finns. Och då menar vi ALLA.

Innan någon går i taket och säger att det här är den sämsta idén som någonsin kläckts, titta på punkterna nedan och försök ha lite öppnare sinne. Det finns starka argument bakom tanken, och flera tunga namn ställer sig bakom den. Även om du inte håller med är de här 10 punkterna tänkta att hjälpa dig att ta del i debatten om legalisering – och att ge den som vill en djupare förståelse för frågan.

10. Vi skulle spara miljarder euro

Det uppskattas att den globala kostnaden för att driva det misslyckade ”War on Drugs” ligger på omkring 100 miljarder dollar om året. Det är en enorm utgift – pengar som skulle kunna göra betydligt större nytta i samhället. Tänk bara vad som vore möjligt om samma resurser lades på utbildning eller sjukvård. Det räcker att titta på Portugal, som har avkriminaliserat alla droger. I stället för att lägga pengar på att upprätthålla förbudet har man styrt om satsningarna till utbildning, rehabilitering och återintegrering av personer med drogproblem. Resultatet? Kraftigt minskat drogbruk, färre drogrelaterade dödsfall, mindre brottslighet och i princip allt annat som brukar följa med på den negativa sidan. Reformen har varit så framgångsrik att det knappt finns någon, i någon del av samhället, som vill gå tillbaka till hur det var tidigare. Att legalisera alla droger skulle sätta punkt för War on Drugs och stoppa att miljarder slösas bort.

9. Den överväldigande majoriteten av polisens resurser skulle frigöras

Att spara pengar leder oss vidare till nästa punkt. Polisen skulle kunna omfördela en stor del av både budget och tid till att jaga allvarlig brottslighet – något som många poliser och medborgare vill se. Som det är i dag lägger poliskårer världen över en stor del av sin tid på att spåra upp drogbrukare och småskaliga langare. Om droger vore lagliga skulle det problemet minska kraftigt.

8. domstolssystemen skulle bli mycket effektivare

Som ytterligare en poäng leder dagens höga nivå av gripanden för droganvändning till att domstolar världen över går på knäna – något som kostar både tid och pengar. Det skulle inte längre behöva vara så.

7. DEN SVARTA MARKNADEN SKULLE SLÅS UT

Kan du föreställa dig hur den svarta marknaden skulle se ut i en värld där droger kan köpas och användas säkert och lagligt? Den skulle få ett rejält avbräck. Visst skulle den fortfarande finnas kvar – så länge det finns något olagligt att sälja kan du vara säker på att någon också säljer det. Men droger skulle inte längre vara en del av deras utbud.

En del av effekten går redan att se i USA. Trots att bara några delstater har legaliserat rekreationell cannabis har de mexikanska kartellerna (som länge varit den största källan till illegalt gräs i USA) fått ett enormt tapp i sina intäkter*.

*Källa: Marijuana Legalization: What Everyone Needs to Know av J. Caulkins, A. Hawkins, B. Kilmer och M. Kleiman.

6. Droger blir mycket säkrare

Det kanske farligaste med att ta illegala droger är att du sällan vet vad du faktiskt får i dig. De kan vara utblandade med i princip vad som helst, och skada kroppen på flera sätt. Titta bara på ecstasy: i dag är den ofta full av allt från tegel- eller byggdamm och amfetamin till råttgift, krita och andra utfyllnader – allt för att langaren ska kunna pressa upp vinsten. Reglerade försäljningsställen skulle däremot behöva uppfylla hårda krav på renhet och innehåll, och samtidigt se till att användare får tydlig information och kunskap om risker och säkrare bruk.

En invändning är att detta skulle kunna öka risken för beroende och överdoser. Men själva sättet vi förstår beroende på kan vara fel – och det är en het fråga bland forskare som utmanar den gamla synen. Det finns starka belägg för att beroende i hög grad hänger ihop med hur livet ser ut runt omkring oss, snarare än enbart med substansen i sig, och att utbildning och harm reduction skulle minska problemen rejält. Återigen brukar Portugal lyftas som exempel. Även om exempelvis heroin inte är lagligt där, så är innehav och bruk avkriminaliserat. Beroende och överdoser har inte ökat – tvärtom har man, genom utbildning och stödinsatser, sett att siffrorna har sjunkit med nästan 50%. Det är avgörande, eftersom det visar att när innehav och bruk inte längre leder till straffrättsliga konsekvenser, så ökar inte död och beroende – de minskar.

5. DET STOPPAR URHOLKNINGEN AV MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER

Det här är en mer principiell och filosofisk fråga: vilken rätt har staten att tala om för oss vad vi får och inte får konsumera? Visst – om något gör dig till en fara för staten, samhället eller din familj är det rimligt att det regleras. Men om droger används på ett säkert sätt, utan skador, och utan att påverka människor omkring dig negativt – varför skulle de då inte få användas? Många substanser kan, och används också, på ett tryggt sätt i alla delar av samhället – både sådant som är olagligt och sådant som är lagligt. Det finns människor i samhället, från läkare till gatsopare, som använder kokain och till och med heroin, men som ändå kan fungera helt normalt. Varför är de då olagliga när andra saker, som alkohol och nikotin, inte är det?

Ett talande exempel är Vietnamkriget. Över 20% av de amerikanska soldater som skickades för att strida använde heroin regelbundet, men när de kom hem till USA återanpassade sig 95% utan tecken på beroende eller behov av behandling. Varför? För att beroende är betydligt mer komplext än vi ofta tror – och den grundläggande föreställningen att användning automatiskt leder till beroende borde inte stå i vägen för frihet och val.

4. Det skulle stabilisera länder som är involverade i kriget mot droger

Mexiko, Mellanöstern och Sydamerika. Alla är de offer för det USA-ledda ”kriget mot droger”. Det är i just de här delarna av världen som en stor del av västvärldens illegala droger produceras. Konsekvensen blir att korruption, våld och död får fäste. Krigsherrar använder drogproduktion för att finansiera sina uppror, medan karteller tjänar pengar på andras misär. När efterfrågan på dessa droger försvinner tappar producenterna sitt grepp, stabilitet kan ta plats och livet förbättras för dem som bor där.

Om vi återigen tar kartellerna i Mexiko som exempel visar legaliseringen av cannabis i USA redan tecken på att gängrelaterade mord minskar i landet – och mordnivåerna ligger på den lägsta nivån på mycket länge.

3. Det skulle bidra till att stoppa etnisk diskriminering

Det är välkänt att etniska minoriteter löper större risk att stoppas och kroppsvisiteras av polisen, och även inom fängelsepopulationen är personer som gripits för narkotikabrott oproportionerligt ofta från etniska minoriteter. I Storbritannien visade en nyligen publicerad rapport att trots att vita personer använder nästan dubbelt så mycket droger som svarta personer, var svarta personer sex gånger mer benägna att bli stoppade och genomsökta. Det är ett mönster som syns världen över. Om narkotika slutar vara en brottsrubricering kan den här orättvisan brytas, och bidra till att motverka den institutionella rasism som genomsyrar våra samhällen.

2. FÖRBUD FUNGERAR INTE

Om forskning, data och erfarenheter från verkligheten har lärt oss något, så är det att dagens förbudsmodell inte fungerar. Den gör vanliga människor till brottslingar för att de använder droger.

Tanken är att hotet om fängelse ska avskräcka, men det gör det inte. I dag använder fler än någonsin substanser som regeringar världen över har stämplat som olagliga. Och i stället för att skydda användare från risker och utanförskap hamnar de som åker fast bakom lås och bom, får en belastning i registret och får därefter extremt svårt att få ett hederligt jobb eller hitta tillbaka in i sitt sammanhang. Det skapar en nedåtgående spiral som gör betydligt mer skada än nytta för samhället.

Vi fortsätter att lägga miljarder på en metod som misslyckas gång på gång och som är lika stelbent i dag som den var när den en gång skapades.

1. Det kommer att rädda tusentals liv

Förbudspolitiken kring droger kostar betydligt fler liv än den räddar. Faktum är att läkemedel tar livet av fler människor än illegala droger. En reglerad och laglig drogmarknad gör det lättare att informera, sätta tydliga ramar och säkerställa renhet och dosering – något som minskar risken för både dödsfall och beroende. Den slår också undan en stor del av gängens intäkter, stryper finansieringen till karteller och krigsherrar och minskar det våld, de mord och den korruption som följer i spåren – ett lidande som i dag kostar hundratusentals liv. Dessutom öppnar en laglig marknad för mer forskning om medicinsk potential och ger patienter fler behandlingsalternativ. Räcker inte det som skäl i sig? Antalet liv som kan räddas är enormt – och i slutänden är det det allra viktigaste.

Vi är inte så naiva att vi tror att en legalisering av alla droger vore enkel, eller att den skulle ske utan nya utmaningar. Vi är inte heller så naiva att vi tror att det kommer att hända inom en snar framtid – om det ens händer. Men genom att utgå från fakta som talar för kan vi bidra till att sätta fart på samtalet. Och om den debatten ens leder till den minsta förbättringen, oavsett om det handlar om en förändring i ett lands narkotikapolitik eller hur en enskild person bemöter någon som använder droger, då har det varit värt det.

Steven Voser
Steven Voser
Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.
Lagstiftning Nyheter
Sök i kategorier
eller
Sök