
Lagliga rusmedel är en populär typ av smart drugs som ofta är lätta att få tag på – men vad är de egentligen? Och vilka olika lagliga rusmedel finns på marknaden? Låt oss ta reda på det!
För dig som vill bli påverkad utan att bryta mot lagen finns en hel värld av experimentella substanser att orientera sig i. I den här artikeln går vi igenom hur människor får till ett så kallat lagligt rus – och vilka tillåtna substanser som dominerar marknaden i dag.

Begreppet ”legal high” syftar på rus och effekter från lagliga substanser som efterliknar kontrollerade eller olagliga droger som ecstasy, kokain och till och med cannabis. De tas ibland fram för att påminna om andra ämnen både till utseende och effekt, men skiljer sig kemiskt tillräckligt för att inte automatiskt klassas som olagliga. Samtidigt är ”lagligt” ofta en gråzon, eftersom olika länder har sina egna definitioner av vad som räknas. Många ”legal highs” är i praktiken ändå reglerade, och du kan få konsekvenser om du blir påkommen med dem.
Det finns många olika typer av legal highs att uppleva, där varje substans är framtagen för ett visst ändamål. Från dissociativa medel till syntetisk cannabis går vi igenom de viktigaste kategorierna.
Som namnet antyder är stimulantia framtagna för att ge användaren en tydlig energikick. Rent tekniskt räknas även vanliga vardagsprodukter som energidryck och kaffe hit. Lagliga stimulantia tillverkas ofta av en blandning av finmalda frön eller örter, som exempelvis guarana, och koncentreras sedan till kapselform för att göra dem enkla att ta. Vissa produkter säljs också som pulver som kan röras ner i varma drycker som ett alternativt sätt att använda dem. Exempel på stimulantia är kolanöt och Euphor-E. Båda kan ge ett euforiskt, energifyllt rus som på ett säkert sätt försöker efterlikna effekterna av droger som ecstasy eller kokain.
Lagliga dissociativa ämnen är utformade för att få dig att känna dig frånkopplad från dig själv och din omgivning genom att förändra sinnesintrycken. I korthet fungerar de genom att blockera signaler till vissa delar av det medvetna sinnet, vilket kan leda till ett nästan transliknande tillstånd, beroende på styrka. Vanliga typer av lagliga dissociativa ämnen är lustgas (dikväveoxid), salviablad och metoxetamin, en populär designerdrug i pulverform.
Syntetisk ”cannabis” i olika former säljs ofta i närbutiker och headshops. Det hamnar i samma kategori, men effekterna kan skilja sig kraftigt beroende på vilka kemikalier som ingår. Generellt har syntetisk cannabis en helt annan risk- och säkerhetsprofil än naturlig cannabis.
Syntetisk cannabis som K2 (även kallad Spice) är framtagen för att efterlikna effekterna av THC, men konsekvenserna kan vara betydligt mer skadliga. Den marknadsförs ofta som ”säker” och ”naturlig”, men det är långt ifrån sanningen. Ruset kan bli både mer oförutsägbart och mer intensivt, vilket kan innebära allvarliga risker för hälsan. Trots farorna är syntetisk cannabis fortfarande populärt, eftersom myndigheter har svårt att hänga med i takten när nya ämnen tas fram. Så fort en variant förbjuds dyker en ny upp och tar dess plats.
Detta ska inte förväxlas med antidepressiva läkemedel. Dämpande medel (depressiva) minskar helt enkelt nivån av nervsignalering i hjärnan. Ruset gör att förmågan att känna stimulans och upphetsning mattas av, vilket ger en betydligt mer lågintensiv upplevelse. Hos vissa kan det däremot ge biverkningar som paranoia och störda sömnmönster. Alkohol är den vanligaste typen av dämpande medel, men även etanol och dietyleter räknas till samma kategori.
Letar du efter ämnen som kan efterlikna effekterna från exempelvis LSD och DMT? Lagliga psykedelika kommer ofta från frön, rötter och blommor, och upplevs därför ofta som mer ”naturliga” än vissa andra substanser i den här guiden.
Populära lagliga psykedelika finns som torkade produkter eller i pulverform. Exempel är Morning Glory och Hawaiian baby woodrose-frön – två alternativ vars effekter påminner om det psykedeliska ruset från magiska svampar. De kan tillfälligt påverka hur hjärnan bearbetar intryck, förändra perceptionen och i vissa fall även ge hallucinationer (vid tillräckligt höga doser). Eftersom det finns varianter med olika styrka är detta ett vanligt val bland mer sporadiska användare som är ute efter ett lagligt rus.
Även om de kan se ut som psykedelika på ytan fungerar delirianter på ett annat sätt. I stället för att framkalla en ”resa” kan de försätta användaren i ett deliriumliknande tillstånd, med känslor av förvirring och desorientering. Typiska exempel är difenhydramin och dimenhydrinat, som oftast finns i tablettform eller som receptfria antihistaminer. Trots att de är framtagna för att lindra allergisymtom menar vissa användare att delirianter kan ge ett dåsigt rus.
Precis som morfin verkar lagliga opioider främst genom att lugna kroppen. Även om kroppen själv producerar opioider kan ämnen som ger ett lagligt rus ofta ge en mjuk, rogivande känsla. Vid överanvändning kan biverkningar omfatta trötthet, orolig mage och svårigheter att hålla balansen. Ett vanligt exempel på en laglig opioid är kratom. Kratom säljs ofta som pulver, men finns även som tabletter eller kapslar. Trots att det är lagligt använder vissa det för att dämpa opioidberoende – men kratom kan i sig vara beroendeframkallande.
Inhalationsmedel är utformade för att ge en kraftig men kortvarig psykoaktiv effekt genom att ånga andas in. Populära inhalationsmedel som nitriter, ofta kallade ”poppers”, kan ge en plötslig våg av eufori. Känslan följs ofta av det många beskriver som en ”head rush”. Vissa användare lyfter även fram de afrodisiakiska egenskaperna hos den här typen av inhalationsmedel, eftersom många upplever ökad sexlust och att huden känns betydligt mer känslig. Vid överdriven användning kan möjliga biverkningar vara orolig mage, illamående och yrsel.

Nya lagliga substanser tas ständigt fram och upptäcks. Som vi var inne på tidigare beror det på att myndigheter och lagstiftning helt enkelt inte hinner med. Redan i FN:s World Drug Report från 2013 konstateras att dagens system för att kontrollera drogflöden har tydliga brister. En av de största drivkrafterna bakom utvecklingen, enligt rapporten, är dem som skapar så kallade ”nya psykoaktiva substanser” (NPS).
Och även om lagstiftningen till slut kommer ikapp är läget, som rapporten beskriver det, i praktiken hopplöst. När en ny substans väl blir klassad hittar människor ändå nya varianter – eller nära besläktade alternativ – och fortsätter använda dem i ungefär samma omfattning.
För att ta fram en NPS räcker det ofta med att utgå från den molekylära strukturen hos en illegal drog och justera den en aning. Så länge den kemiska sammansättningen skiljer sig från den förbjudna substansen är den tekniskt sett laglig, och kan samtidigt ge liknande effekter. Med den ritningen i hand återstår i princip bara att hitta ett laboratorium som är villigt att producera den. Enligt många berättelser är det tyvärr inte särskilt svårt.
Det problematiska är att många av dessa nya föreningar aldrig har granskats ordentligt när det gäller toxicitet. Till skillnad från exempelvis cannabis eller naturliga psykedelika, som har använts i mycket lång tid, är effekterna av nya syntetiska ämnen till stor del okända. Ingen drog kan beskrivas som helt ”säker”, men att använda nya psykoaktiva substanser kan innebära betydligt större risker än ämnen med en längre och mer välkänd historik.
Även om dessa lagliga droger ofta är lätta att få tag på och går att köpa utan större hinder är det viktigt att vara extremt försiktig och göra ordentlig efterforskning om det du tänker köpa. Självklart behöver du också ha koll på lagarna där du befinner dig – men din hälsa ska alltid komma först.
Vill du läsa mer om FN:s World Drug Report från 2013 kan du ta en titt i hela rapporten.
Kategorier
Denna webbplats skyddas av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller.
Kategorier
Upptäck
Hjälp & info
Verktyg
Vår webbplats fungerar inte utan att dessa kakor är aktiverade. Därför kan funktionella kakor inte inaktiveras.