Genetikens roll för hur bäng du blir

Känner du av det än? Den här klassiska frågan har ett mer komplicerat svar än du kanske tror.

Cannabis påverkar oss på många olika sätt. Det kan hjälpa oss att slappna av, ge oss ett lyft och till och med lindra symtom vid kronisk sjukdom. Från person till person är vår relation till weed lika varierad som vi själva. Två personer som röker samma sort kan ändå få helt olika upplevelser. Frågan är: varför?

Hur påverkade vi blir kan styras av en mängd olika faktorer. Ny forskning visar att många av dem kan vara genetiska.

Vanliga faktorer som påverkar ditt rus

Först tar vi grunderna, och sedan går vi vidare till det mer avancerade. Undrar du varför din vän blev rejält bäng i går kväll medan du knappt kände något? En (eller flera) av de här vanliga faktorerna kan vara förklaringen.

TOLERANS

Ah, tolerans. Den är som en irriterande skugga som aldrig slutar följa efter dig, redo att sabba ditt rus. Om du röker ofta känner du säkert igen suckandet. Och om du inte riktigt har koll än – låt oss reda ut den här klassiska knuten.

När du använder cannabis regelbundet börjar kroppen helt enkelt vänja sig. Då behövs det mer och mer för att uppnå samma effekt. När det gäller cannabis är det främst opraktiskt – inte farligt.

Om du märker att toleransen sticker iväg kan det vara läge att ta en paus. Studier visar att det kan räcka att avstå i bara några dagar för att få ner toleransen igen.

Det finns också andra saker som kan påverka hur starkt det känns och hur hela upplevelsen blir. Om du försöker förstå varför du känner dig lite ur fas (eller knappt känner något alls), kan du börja med att ställa dig några frågor:

Har du ätit nyligen?

Om du blir hög men inte har ätit på hela dagen kan du känna dig yr och orolig. Det gäller ofta extra mycket om du använder ätbara.

Hur nyligen du har ätit påverkar hur kroppen tar upp THC och CBD. Forskning visar att en dos på tom mage kan göra att effekterna känns snabbare, men ruset blir oftast kortare, svagare och mer ojämnt.

För att minska risken för obehagliga biverkningar kan du följa det klassiska rådet: ta tillsammans med mat. Och nej, med ”brownie” i haschbrownies menar vi inte själva kakbiten.

VAD MER HAR DU TAGIT?

Att blanda olika substanser kan vara riskfyllt och är inget vi rekommenderar. Det gäller både receptbelagda och receptfria läkemedel, men också alkohol och andra rusmedel. Med det sagt är det inte automatiskt fel att använda cannabis samtidigt som dina vanliga mediciner. Se bara till att du har koll på säkerheten och på möjliga interaktioner. Här kan din apotekare vara en riktigt bra källa till råd.

Vi är alla vuxna, och vad du väljer att stoppa i dig är i slutändan ditt beslut. Men om din cannabis känns lite off, fundera på vad mer du har fått i dig som kan påverka upplevelsen.

Är du stressad?

Om du har varit stressad på sistone kan cannabis hjälpa dig att varva ned och dämpa din ångest. Men var försiktig – det kan slå åt båda håll.

Beroende på hur hög din grundstress är kan effekten i stället bli att du känner dig orolig och paranoid. Så om chefen jagar dig, eller om du testar en ny sort, kan det vara klokt att ta det lite lugnare med röken – åtminstone tills du vet hur den påverkar dig.

Om du märker att du ofta får panik kan det handla om mer än bara stress. Faktum är att det kan sitta i ditt DNA. Forskare i Storbritannien har identifierat gener som kan öka mottagligheten för cannabisutlösta synförvrängningar, paranoia och till och med psykos.

Vilket leder oss till …

Den nyupptäckta rollen som DNA spelar

Människokroppen är en fascinerande och komplex maskin. Från ögonfärg och smakpreferenser till hur mottagliga (eller motståndskraftiga) vi är mot olika sjukdomar – vårt DNA ritar upp vår unika genetiska profil.

Men det visar sig att även ruset vi upplever påverkas av dessa biologiska byggstenar. Ny forskning tyder på att våra gener kan ha stor betydelse för hur cannabis påverkar var och en av oss. Effekterna kan med andra ord variera lika mycket som vi gör.

DNA och det endocannabinoida systemet

Det främsta sättet cannabis påverkar kroppen på är via det endocannabinoida systemet. Systemet består av två huvuddelar: signalsubstanser som kallas endocannabinoider och de receptorer som de binder till.

Receptorerna finns på celler i hela kroppen, vilket är anledningen till att cannabis kan påverka våra biologiska system på så många olika sätt. Fytocannabinoider, som THC och CBD, är ämnena i cannabis som fäster vid dessa receptorer. De efterliknar de endocannabinoider som kroppen själv producerar.

CB1- och CB2-receptorerna kan ses som det endocannabinoida systemets dubbelteam. THC aktiverar främst CB1, vilket är det som gör att vi blir höga. Den här kopplingen kan också öka aptiten, dämpa smärta och lindra illamående. CBD fungerar däremot mer indirekt och visar potential vid behandling av ångest, vissa former av epilepsi och autoimmuna sjukdomar.

Så hur hänger detta ihop med vårt DNA?

Variationer i CB1 och CB2

Receptorställena vi har pratat om är i grunden proteiner som kodas av vårt genom. Precis som med ögonfärg kan små förändringar i koden ge ett annat resultat. Variationer i vårt DNA kan göra att proteinerna fungerar på olika sätt.

Hittills har forskare identifierat 15 variationer i det mänskliga CB1-receptorproteinet och 7 mutationer i CB2-receptorn. Vissa av dessa skillnader kan påverka hur känslig du är för THC och andra ämnen i cannabis. FAAH är ett annat viktigt enzym som bryter ned endokannabinoider. Det finns 11 mutationer i den mänskliga FAAH-genen som kan påverka hur ditt system bearbetar cannabis.

Poängen är: om du är den där personen som alltid blir alldeles för hög, behöver du inte skämmas. Om det sitter i ditt DNA kan du helt enkelt inte rå för det!

Mutationer i levern

Levern sköter nedbrytningen av en mängd ämnen som hamnar i kroppen – inklusive cannabis. Det märks extra tydligt när du intar cannabis oralt. Så om du gillar ätbara, är det här värt att ha koll på.

I levern finns nyckelenzymer som metaboliserar THC. ”Ritningen” för dessa enzymer styrs av en gen med över 50 kända varianter – den heter CYP2C9. Nej, det är ingen droid från senaste Star Wars -filmen. Och ja, du kan ta reda på vilken variant du har med ett genetiskt testkit för hemmabruk!

Om du har varianten CYP2C9*3, som är vanlig hos personer med europeiskt ursprung, kan du bryta ned THC långsammare. Det innebär att cannabis kan göra dig mer påverkad – och under längre tid. En vetenskaplig studie tittade specifikt på detta. Forskare såg att deltagare med två kopior av varianten hade THC-nivåer som var tre gånger högre än hos dem utan mutationen.

Andra gener i mixen

När det gäller cannabis kan otaliga variationer i vårt DNA påverka hur ruset känns – och hur påverkade vi faktiskt blir. Hur spännande de här insikterna än är, pågår forskningen fortfarande. Vi håller fortfarande på att förstå vad de här upptäckterna innebär i praktiken. Kanske kommer ett enkelt kindskrapstest en dag att kunna ge dig en komplett genetisk profil kopplad till cannabis. Tyvärr är vi inte där ännu.

Men en sak är kristallklar: vi är alla olika. Cannabis påverkar kroppen på individuella och komplexa sätt. Och ju mer vi lär oss, desto mer kan vi fatta informerade beslut. Vetenskaplig forskning kan vara ett kraftfullt verktyg för att förstå – och i kombination med egna erfarenheter kan den hjälpa oss att använda cannabis på det sätt som fungerar bäst för var och en.

Tills dess: var schyssta. Medkänsla och att dela kunskap är viktiga delar av stoner-koden. Om din vän får panik medan du själv sitter lugnt i ruset, försök att inte himla med ögonen. Säg i stället: det kan faktiskt vara genetiskt!

Steven Voser

Steven Voser är en oberoende cannabisjournalist med över 6 års erfarenhet av att skriva om allt som rör cannabis – från hur man odlar den och hur man bäst njuter av den, till den snabbt växande branschen och den otydliga juridiska spelplanen som omger den.

Läs hela biografin