
Passionsblomma har använts i århundraden av ursprungsfolk i Sydamerika tack vare sina många hälsofrämjande och lugnande egenskaper, och kan med rätta beskrivas som en riktig mirakelväxt. Här får du veta allt du behöver om passionsblomma – vilka fördelar och effekter den kan ge, och hur du kan odla den här vackra växten i din egen trädgård!
Passionsblomma, även känd som maracuja eller maypop, är ett släkte blommande växter i familjen Passifloraceae. Den förekommer i tropiska regnskogar och subtropiska områden i Nord- och Sydamerika, där den klättrar på andra växter i skogen med hjälp av klängen. Det finns över 500 arter av passionsblomme-rankor, och de vanligaste sorterna från Amazonas är Passiflora edulis och Passiflora incarnata.
Passionsblomman utvecklar stora, iögonfallande blommor i vitt eller lila, ofta med en rosa eller purpurfärgad mitt. Namnet gavs av tidiga spanska missionärer, som tyckte att blomdelarnas form påminde om Jesu korsfästelse. Därför kallade de den för ”passionsblomman”.
Vissa arter av passionsblommeranka ger också en frukt i ungefär citronstorlek – passionsfrukten, som även kallas maracuja. Den är vanligtvis gul eller lila, har ett tåligt skal och ett frörikt inre, och är välkänd (Ingale & Kasture, 2017) för sitt höga innehåll av antioxidanter. Fruktköttet kan ätas som det är eller användas i drycker, sorbet och sylt.
Kristna lärda beskrev blomman som ”La Flor de las cinco Llagas” (”blomman med fem sår”), eller ”passionsblomma”, som en hänvisning till Kristi lidande och sår. I deras tolkning symboliserade växtens fem kronblad och fem foderblad de 10 trogna apostlarna (med undantag för de mindre trogna Petrus och Judas), och bladens spetsar liknades vid centurionens spjut. Blommans centrum fick stå för pelaren vid gisslandet, och växtens rankor påminde om piskorna som användes vid flagellationen. Kronans trådar jämfördes med törnekronan, där växtens tre märken ansågs representera spikarna. De fem ståndarknapparna stod för de fem heliga såren, och blommans röda strimmor fick symbolisera Kristi blod.
Senare, år 1745, gav den svenska botanisten Linné växten det latinska namnet ”Passiflora” – ett namn som fortfarande används för släktet i dag.

Många hobbyodlare älskar att odla passionsblomma för dess exotiska utseende. Samtidigt kan plantan vara rätt kräsen, vilket gör att den inte alltid är helt enkel att lyckas med. Under bra förhållanden kan passionsblommans rankor bli upp till 10 meter långa och cirka 2,5 meter breda, beroende på sort. Vissa sorter växer däremot mer buskigt, och en del kan även ge ätbar frukt.
Oavsett vilken typ av passionsblomma du vill odla får du vackra blommor som oftast bara slår ut i en enda dag. Men den slående skönheten och blommornas unika form gör passionsblomman till en fröjd att ha, även om varje ranka ibland bara bjuder på några få blommor.
Eftersom passionsblomma klättrar och gärna tar stöd av olika konstruktioner är det en perfekt växt för att försköna väggar och staket i trädgården.
Passionsblomma trivs bäst när du planterar den på våren i näringsrik, väldränerad jord. En smidig start är att köpa en planta från en plantskola, men det går också att driva upp den från frö eller föröka med sticklingar.
Gräv en generös planteringsgrop, ungefär tre gånger så bred som rotklumpen. Ta försiktigt ur plantan ur krukan och spola rent rotklumpen med en vattenslang så att rötterna friläggs. Placera rotklumpen i gropen och fyll på med planteringsjord. Vattna ordentligt och se sedan till att hålla plantan jämnt fuktig—särskilt under etableringen.
Om du saknar en bra plats i rabatten för rankorna kan du odla passionsblomma i kruka. Ställ den där den får mycket sol. Bor du inte i ett tropiskt klimat bör du ta in plantan under vintern. De spektakulära blommorna brukar visa sig sent på sommaren.

I århundraden har ursprungsfolk i Sydamerika, däribland aztekerna och inka, odlat passionsblomma både för fruktens skull och för växtens gynnsamma egenskaper.
Enligt berättelserna upptäcktes den i Peru år 1569 av spanska missionärer. Utifrån teckningar och skriftliga skildringar efter upptäckten tror man att den första sorten de stötte på var Passiflora caerulea, alltså blå passionsblomma.
När passionsblomman fördes till Europa från Sydamerika blev den snabbt en uppskattad prydnadsväxt, särskilt i Storbritannien.
I dag är växten fortfarande populär – inte bara bland trädgårdsodlare som gillar dess iögonfallande, exotiska utseende. Passionsblomma har också en viktig plats inom örtmedicin.

Passionsblomma innehåller tre huvudsakliga grupper av bioaktiva ämnen: alkaloider, glykosider och flavonoider. Det är värt att nämna att vissa av växtens beståndsdelar, var för sig, enligt forskningen inte verkar ha några tydliga positiva effekter. Det är först i samspel med växtens övriga naturligt förekommande ämnen som de kan bidra till den samlade nyttan – till exempel de avslappnande egenskaperna.
Forskning har identifierat många olika ämnen i passionsblomma, bland annat alkaloider, alfa-alanin, apigenin, aribin, chrysin, citronsyra, kumarin, cyklopassifloinsyror A–D, cyklopassiflosider I–VI, dietylmalonat, edulan I, edulan II, flavonoider, glutamin och gynokardin. Den innehåller även harman, harmalin, harmalol, harmin, harmol, homoorientin, isoorientin, isoschaftosid, isovitexin, kaempferol, loturin, lucenin-2, lutenin-2, luteolin, n-nonakosan, orientin, passikol, passiflorin, passiflorinsyra, pektin, fenolsyror, fenylalanin, prolin, prunasin, quercetin, raffinos, sambunigrin, saponarin, saponaretin, saponarine, schaftosid, skopoletin, serotonin, sitosterol och stigmasterol.

Den exotiska passionsblomman drar inte bara blickarna till sig – den är också ett perfekt val om du vill ge entrén eller området vid ytterdörren en extra snygg accent. Blommorna lockar dessutom till sig fjärilar, som gillar växten lika mycket som vi gör. Plantera den ihop med andra fjärilsmagneter som fjärilsbuske, järnört, gullris eller gul solhatt, så kan du njuta av vackra fjärilar i trädgården hela sommaren!
Det finns många sorter av passionsblomma att odla i trädgården. Beroende på sort kan blommorna vara gula, orangea, djupröda eller lila. En särskilt iögonfallande variant, ”Raspberry Strudel”, får slående blommor där rosa och röda nyanser smälter samman på ett vackert sätt.
Vill du odla en sort som även ger frukt kan du kika på Passiflora edulis (”edulis” betyder ätbar). En populär variant är Maypop (Wild Apricot), som ofta växer vilt i södra USA. Den har fått sitt namn av att frukterna ”popp” när man trampar på dem.
You might also like
7 min
14 October 2025
Topp 10 tobaksalternativ för spliffar
Letar du efter ett hälsosammare, nikotinfritt sätt att rulla? I den här guiden jämför vi de 10 bästa tobaksalternativen för joints. Från kamomill till humle och trendiga rosenblad – hitta de ...
5 min
30 April 2020
10 bästa örterna att brygga örtte på
Redan sedan de gamla egyptiernas tid har örter bryggts till te. Te kan drickas för att få extra energi, varva ned eller till och med som afrodisiaka. Använd Vape örter för att göra örtteer som ...
Kategorier
Denna webbplats skyddas av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller.
Kategorier
Upptäck
Hjälp & info
Verktyg
Vår webbplats fungerar inte utan att dessa kakor är aktiverade. Därför kan funktionella kakor inte inaktiveras.