Så identifierar du en kontaminerad odling av magiska svampar

Luke Sumpter

Cannabisjournalist & forskare inom hälsovetenskap

Luke Sumpter

Senast uppdaterad: 3 June 2024

Låt AI förklara denna sida

Välj ditt favorit-AI-verktyg för att få en snabb sammanfattning.

ChatGPT

Perplexity

Claude

Att odla svamp hemma är inte det enklaste man kan ge sig på. Det är visserligen ingen raketforskning, men det kräver noggrannhet och en extremt hög hygiennivå – förhållandena behöver hållas sterila hela tiden. Varje del av en magisk svamp-kultur är mycket känslig för kontaminering, från sporer och mycel till själva fruktkropparna.

Sterilisering av substratet och luftfiltrering är två sätt att hålla miljön ren och gynnsam för mycelet, samtidigt som man minimerar konkurrens från bakterier, mögel och skadedjur. Men inget av detta är helt vattentätt. Processerna är inte perfekta, och i praktiken varar en steril miljö bara under en begränsad tid.

Alkoholservetter (100 st)

199

55,00 kr

Alkoholservetter (100 st)

(199)

55,00 kr

Vad är en kontaminering?

Kontaminering är i praktiken allt oönskat som hamnar i ditt substrat eller i ditt mycel—oftast föroreningar i luft, jord eller vatten—och som kan skapa långvariga problem i din svampodling. Sporkontaminering kan i värsta fall slå ut hela kulturen, medan kontaminering under fruktsättningen kan göra att du behöver ta bort angripna hattar.

Kontamineringar kan sprida sig mycket snabbt, så det är klokt att kassera drabbade kulturer och hålla dem på avstånd från allt som ser friskt ut. Som tur är är de ofta lätta att upptäcka, eftersom svampmycel normalt är helt vitt.

Ser du andra färger än vitt kan du räkna med att kulturen är kontaminerad. Men vänta lite innan du drar slutsatsen—det finns två undantag. Blått brukar tyda på blåmärken (bruising) i mycelet, och gult är ofta ett tecken på att mycelet börjar bli gammalt och bildar nya försvar mot bakterier.

Olika typer av kontaminering

Kontaminanter frodas i det steriliserade substrat som används vid svampodling, eftersom de saknar konkurrens där—till skillnad från i naturen. När svampar växer vilt upprätthåller det finmaskiga samspelet mellan olika bakterier, svampar och andra mikroorganismer en ekologisk balans. I den miljön kan svampen utvecklas utan att ständigt behöva kämpa mot oönskade inkräktare om vem som ska ta över substratet.

Som du märker finns det en hel uppsjö av kontamineringar som kan dyka upp. De flesta kan delas in i tre huvudgrupper: bakterier, mögel (svampar) och skadedjur.

Bakterier, svampar och skadedjur

Bakterier är encelliga mikroorganismer som förökar sig mycket snabbt, men de kan hanteras genom pasteurisering och sterilisering av substratet. Mögel är en svamp som växer i trådliknande strukturer som kallas hyfer och kan motverkas med salt, bikarbonat, alkohol, kanel med mera.

Sist men inte minst har vi skadedjuren – pyttesmå insekter som kan sluka din odling och sprida sjukdomar som påverkar den. Skadedjur hålls bäst i schack med noggrann hygien och ett lufttätt odlingsrum.

Den första fasen av kontaminering

Att upptäcka att en svampkultur har blivit kontaminerad kan kännas riktigt tungt. Samtidigt är det viktigt att lära sig känna igen de tidiga varningssignalerna och agera direkt. Att en enskild kultur eller fruktkammare råkat ut för kontaminering betyder inte att hela din odling är körd.

Missfärgningar är ett av de tydligaste tecknen på kontaminering. Många invasiva mögelsorter har distinkta, starka färger. Ser du gröna, blå, grå eller svarta fläckar på eller i din fruktkammare är kulturen sannolikt kontaminerad. Tänk dock på att små blå märken i mycelet ibland bara är blåmärken (bruising) och inte mögel. Särskilt där rågen trycker mycelet mot odlingslådan kan det uppstå blåa prickar.

Det är inte bara andra svampar som vill flytta in i ditt substrat. Även bakterier kan ställa till det. Bakterier avslöjas ofta genom att det bildas slem. Slemmiga partier på kornet eller mycelet tyder på för mycket fukt och möjlig bakteriekontaminering. Du kan också se bruna eller gula fläckar, samt skorpiga eller geléliknande strukturer.

En frisk svampkultur koloniserar korn eller andra substrat relativt enhetligt. Hyferna skjuter ut åt olika håll, men möts till slut och växer ihop när odlingsmediet konsolideras. Om du ser så kallad sektorbildning—där tydliga gränser uppstår och hyferna vägrar smälta samman—kan det handla om kontaminering från en annan svampart.

Tyvärr är vissa invasiva svampar inte lika lätta att upptäcka. Färg och utseende kan göra att de smälter in i det odlade mycelet. Men tittar du närmare går det ofta att se skillnad. Sporoforer är en sådan inkräktare. Leta efter dem med ett mikroskop. De ser ut som små, hårstråliknande strukturer med en bubblig ”knopp” längst ut.

En dammig yta kan också vara ett tecken på kontaminering. Ett puderliknande lager ovanpå mycelet tyder på att något har invaderat. Dessa syns oftast bara med förstoringsglas

Okej, du har upptäckt kontaminering—vad gör du nu?

Kontaminerade fruktkammare är i regel ett förlorat projekt. Att öppna dem och försöka plocka bort angripet material innebär mest en risk för andra kulturer och för din odlingsmiljö. Samtidigt finns det situationer där du faktiskt kan rädda en svampkultur även efter att kontaminering uppstått. Läs vidare för att lära dig mer om de vanligaste typerna av kontaminering och möjliga lösningar.

De vanligaste exemplen på kontaminering i svampkit

Nu när vi har gått igenom de olika typerna av kontamineringar som kan uppstå i din svampkultur och hur du känner igen dem, tittar vi på de vanligaste exemplen.

VÅTFLÄCK / SURRÖTA

Det här är ett vanligt problem i burkar med kornspawn: bacillus kan ibland överleva steriliseringen i form av endosporer som tål höga temperaturer. När odlingsmediet kontamineras av bacillus bildas ett matt grått, slemmigt lager som stinker illa och får kornen att se onormalt blöta ut – därav namnet.

Vill du få bort endosporer från ditt korn bör du blötlägga det i rumstemperatur i ungefär ett dygn. Då hinner endosporerna gro och blir därmed möjliga att slå ut vid sterilisering.

Bakteriell fläcksjuka

Om du ser gulbruna till brunaktiga skador eller fläckar i eller nära kanten på svamphattarna är det ett tecken på att din kultur har drabbats av bacterial blotch (bakteriefläcksjuka). Bakterierna sprids via jordpartiklar i luften och problemet uppstår ofta när svamparna förblir blöta i 4–6 timmar eller längre efter vattning. Du kan få kontroll på det genom att sänka luftfuktigheten och behandla med en klorlösning på 150 ppm.

SPINDELVÄVSMÖGEL / DACTYLIUM MILDEW

Om du ser ett bomullsliknande mycel som breder ut sig över täcklagret och, vid beröring, omsluter dina svampar i en mjuk hinna som leder till mjukröta, då är odlingen kontaminerad av spindelvävsmögel (”cobweb mould”). Det här möglet är ofta aningen mörkare än vanligt mycel, och den lilla färgskillnaden kan vara lätt att missa för en nybörjare.

Ett annat tydligt tecken är hur snabbt det växer: spindelvävsmögel kan ta över hela täcklagret på bara en eller två dagar, och börjar ofta som en fläck i storlek med ett mynt. Hög luftfuktighet gynnar den här kontaminanten, så att sänka fuktigheten eller öka luftcirkulationen kan hjälpa.

Grönt mögel

Det orsakas av Trichoderma harzianum och känns igen på ett aggressivt, vitt mycel som snabbt breder ut sig och kan täcka hela täcklagret och svamparna. Det leder till mjuk röta och bildar sporer med en smaragdgrön färg. Grönt mögel är i dag den mest utbredda sjukdomen inom den amerikanska Agaricus-industrin.

Bristfällig hygien, flugor, anaeroba förhållanden och andra faktorer kan öka risken för grönt mögel. Därför är strikt sanitet avgörande, liksom att använda ytdesinfektionsmedel i hela odlingen.

ROSA MÖGEL / RÖTT BRÖDMÖGEL

Även kallad Neurospora – en snabbväxande svamp som ofta dyker upp i agar och på spannmål. Den finns i princip överallt i naturen och kan ta sig igenom bomullsproppar och filterdiskar, vilket gör den mycket svår att bli av med. Kontaminerade kulturer bör kasseras och förstöras omedelbart, och därefter krävs en noggrann sanering av laboratoriet.

Svart mögel (även gult mögel och andra)

De här svamparna är mycket vanliga i agar- och spannmålskulturer, eftersom de förekommer på i princip alla organiska substrat. De kallas Aspergillus och trivs bäst vid ett nästan neutralt till svagt basiskt pH. Arterna kan variera i färg från svart till gult. Vissa arter är giftiga och kan producera livsfarliga aflatoxiner, så de ska hanteras med extra försiktighet.

Torrbubbla

En sjukdom som orsakas av svampar i släktet Verticillium, som bildar klibbiga sporer. Symtomen varierar beroende på utvecklingsstadium. Vid tidig infektion bildas missformade primordier (”pinheads”), medan angrepp senare i processen ofta ger sneda fruktkroppar med en hatt som lutar.

Eftersom sporerna är klibbiga sprids de lätt via dammpartiklar, så var försiktig när du rör eller flyttar jord i närheten av odlingsutrymmen. Andra sätt att begränsa problemet är att hindra flugor från att ta sig in i dessa odlingsutrymmen samt att strö bordssalt ovanpå hushållspapper, vilket kan hjälpa till att hålla smittan i schack.

SVAMPMYGGOR

Små flygande insekter som gärna dras till svampodlingen. De livnär sig på mycelet och kan även borra sig in i svamparna. Växtdelar som skadats av sorgmyggor blir ofta snabbt angripna av bakterier, vilket kan leda till mjukröta.

De vuxna insekterna är cirka 0,3 cm långa och ser ut som gråsvarta små flugor. Vingarna är genomskinliga utan mönster och har bara ett fåtal tydliga nerver. För att hålla den här typen av kontaminanter i schack är noggrann rengöring, strikt hygien och god sanitet helt avgörande.

KVALSTER

Små leddjur som ofta förekommer i halm och gödsel. De flesta kvalsterarter är faktiskt till nytta vid svampodling, eftersom de äter rundmaskar och andra kvalster samt bidrar aktivt till att bryta ned och blanda det organiska substratet.

Men det finns ett fåtal som kan ställa till med problem. De kan livnära sig på svampens mycel, på liknande sätt som sorgmyggor, och orsaka missfärgningar på ytan. Noggrann rengöring samt god hygien är A och O för att hålla den här typen av kontaminanter i schack.

Det här var de vanligaste kontamineringarna du kan stöta på vid svampodling. Om du tar med dig något, låt det vara att en ren miljö och varsam hantering räcker väldigt långt.