Kanna: Allt du behöver veta

Låt AI förklara denna sida

Välj ditt favorit-AI-verktyg för att få en snabb sammanfattning.

ChatGPT

Perplexity

Claude

Vad är Kanna?

Kanna, även känt som channa och kougoed, är torkat och/eller fermenterat växtmaterial från Sceletium tortuosum. Växten växer vilt i Kapprovinserna i Sydafrika och har använts i århundraden som ett traditionellt botemedel inom olika stammar. Även om kanna naturligt bara förekommer i Sydafrika är den lätt att odla och kan i princip odlas nästan var som helst, så länge den tas in när det blir för kallt.

Kanna Extreme

497

139,30 kr

199,00 kr

Kanna Extreme

(497)

139,30 kr

199,00 kr

Kanns historia

Jägar- och samlargrupper i det som i dag är Sydafrika har använt växten i mer än 1 0000 år. Användningen av en växt som kallades channa eller kanna dokumenterades för över 225 år sedan, där det beskrevs hur hottentotterna använde den som en visionframkallande drog. Roten tuggades, vilket sades väcka deras djurandar, få ögonen att glittra och ansiktena att fyllas av glädje och skratt. Till och med de enklaste situationer kunde få dem att fnissa, och tankarna flödade av behagliga idéer. För höga doser kunde leda till medvetslöshet och delirium.

Kanna är också ett namn på elandantilopen, ett heligt djur som ofta förekommer i sydafrikansk hällkonst. När holländarna anlände till Sydafrika kallade de kannaväxten för ”kougoed”, vilket betyder ”något gott att tugga på”. Benämningen kanna används i dag om Mesembryanthemum (M. expansum och M. tortuosum), men exakt vilken växt som avsågs har aldrig kunnat fastställas med säkerhet. Man känner till över två dussin Mesembryanthemum-arter som innehåller alkaloider.

År 1662 började en handlare och upptäcktsresande vid namn Jan van Riebeeck byta till sig kanna från lokala stammar. 1685 noterade guvernören i den holländska Kapkolonin, Willem Adriaan Van der Stel, att ursprungsbefolkningen kunde resa långt för att få tag på de bästa exemplaren och betala höga priser.

Kanna-effekter

Hur du intar kanna påverkar effekterna markant – och det gör även dosen. Det betyder dock inte att det saknas en generell bild av vad du kan förvänta dig. Även om intensiteten kan variera är kanna välkänd för sina uppiggande och uppfriskande egenskaper. Vid låga doser upplever de flesta milda effekter och en förbättrad känsla av allmänt välbefinnande. När du höjer dosen blir kannas lugnande sida betydligt mer framträdande. Om du planerar att ta höga doser är det därför klokt att frigöra tid i förväg – du kan komma att slappna av ett bra tag!

Som tur är verkar biverkningarna vara få och tydligt dosberoende. De flesta biverkningar uppstår vid mycket höga doser, så det är bäst att börja försiktigt och ta det stegvis. När du vet hur du reagerar kan du gradvis justera hur mycket kanna du använder tills du hittar en nivå som känns lagom.

Användningsområden och dosering av kanna

Det torkade växtmaterialet tuggas traditionellt och saften sväljs, men det används också för att brygga te och göra tinkturer eller sniffas som snus. Hottentot- och bushmanstammarna i Sydafrika blandar ibland i andra örter.

Du behöver själv ta reda på vilken intagsmetod som passar dig bäst – och det är alltid klokt att börja med en låg dos. Vissa känner bara en lätt effekt, medan andra med låg tolerans kan uppleva en tydlig mental skärpa redan från start.

1. Sublingvalt/tugga

Det här är det traditionella sättet att inta kanna och syftar på fermenterade blad, stjälkar och rötter. Växtmaterialet tuggas under en längre tid, ibland under större delen av dagen.

Dosering:

Varaktighet: De huvudsakliga effekterna håller i 1–2 timmar och klingar sedan av under ytterligare 1–2 timmar.

Effekter: Allmänt rus, eufori.

2. Insufflation

Det här är den mest hårdföra metoden att inta kanna. Materialet behöver malas mycket fint innan du snortar det. Insufflering brukar beskrivas som ett av de mest effektiva sätten att få i sig kanna, men har en tydlig nackdel – det är inte särskilt behagligt. Upprepat snortande kan dessutom ge näsblod, klåda och täppt näsa.

Dosering:

Varaktighet: Effekterna känns inom några minuter och ligger på topp i 20–60 minuter, för att sedan klinga av gradvis under ytterligare 20–60 minuter.

Effekter: Euforin blir ofta betydligt tydligare vid insufflering, medan den smärtlindrande effekten brukar vara mindre framträdande.

3. Oralt intag

Kanna kan intas genom att tugga växtmaterialet under en längre stund och sedan svälja, eller genom att göra te av det—vilket sägs smaka som grönt te, fast sämre.

Dosering:

Varaktighet: Effekterna kan dröja upp till 90 minuter innan de känns, men upplevelsen varar också betydligt längre och kan hålla i sig i 4–5 timmar.

Effekter: Vid högre doser blir de lugnande, narkotiska och smärtlindrande egenskaperna mer framträdande.

ODLING AV KANNA

Precis som de flesta suckulenter är kanna väldigt lätt att odla. Den kan odlas både från frö och från sticklingar, och trivs lika bra i rabatten som i kruka. Det enda den egentligen behöver är en ljus plats och varma förhållanden. Kanna är mycket känslig för frost, så om du har den utomhus – se till att ta in den när det blir kallt och vinterväder.

KRUKOR, JORD OCH ODLINGSFÖRHÅLLANDEN

Kanna behöver krukor med stora dräneringshål. Terrakottakrukor är att föredra, eftersom det porösa materialet hjälper överflödigt vatten att avdunsta och rinna bort. I varma sommarförhållanden håller terrakotta dessutom svalare än plast.

Kanna trivs bäst i ett relativt luftigt och genomsläppligt substrat, som efterliknar de torra, arida miljöer där den ofta växer vilt. Då kan överskottsvatten dräneras snabbt och effektivt, vilket minskar risken för att kannan ruttnar. Låt jorden torka ut helt mellan vattningarna så att rötterna får ordentligt med syre. Försök att inte vattna för ofta – öka bara om plantan börjar se lite skrynklig ut, vilket brukar vara ett tecken på att den förlorar vätska.

Som sagt kan för mycket vatten leda till röta, medan för lite vatten kan ge hämmad tillväxt. Vattna därför med måtta tills skott och rötter hunnit etablera sig ordentligt. När plantan väl är etablerad kräver den ofta minimalt med skötsel under sin ungefär 9 månader långa viloperiod. När du ser knoppar, blommor eller ny tillväxt vet du att din kanna är aktiv igen. Under dessa perioder kan du även använda flytande växtnäring för att verkligen boosta tillväxten.

Kanna (Sceletium tortuosum) 10 frön

69

89,00 kr

Kanna (Sceletium tortuosum) 10 frön

(69)

89,00 kr

Kom ihåg att kanna har mycket låg frosttålighet, så se till att den aldrig utsätts för kyla. För att den ska må riktigt bra bör temperaturen i regel aldrig sjunka under 16 °C. Överväg därför att ha den i ett växthus eller inomhus på en ljus plats, exempelvis på ett bord vid ett fönster.

KANNAFRÖN

Kanna frön kan du så och plantera om när som helst på året, så länge de får stå varmt. När du har fått hem dina Kanna frön behöver du först få bort det grohämmande skiktet genom att blötlägga fröna i destillerat vatten som du byter varje dag, i minst 7 dagar. Så sedan fröna i vanlig kaktusjord och ställ dem på en varm, ljus och frostfri plats, till exempel i ett växthus. Håll jorden lätt fuktig hela tiden, och räkna med att de första plantorna visar sig efter 2–8 veckor.

SKADEDJUR OCH SJUKDOMAR

Vanliga skadedjur som gärna ger sig på kanna är sniglar (både snäckor och nakensniglar), spinnkvalster och bladlöss. Problemen är oftast störst när du odlar utomhus. Mot sniglar kan du använda snigelpellets och andra färdiga produkter från butik, eftersom de gärna går på bladen på dina kannaplantor. Bladlössen och spinnkvalstren suger växten på saft, och kan bekämpas med såpbaserade insektsmedel.

Den vanligaste sjukdomen som kan drabba dina kannaplantor är kannavirus. Den känns igen på ljusa prickar och strimmor som uppstår på bladen. Det finns ingen bot, så du behöver ta bort och förstöra plantan innan smittan sprider sig.