Är studiedroger hjälpsamma?
”Plugga-droger” kan kännas som en enkel utväg när en stor uppgift närmar sig. Men även om de kan vässa hjärnan är det inte alltid på ett sätt som faktiskt hjälper. Här går vi igenom de vanligaste preparaten som används för att studera—vilka effekter man är ute efter, vilka biverkningar som kan följa och hur användbara de egentligen är för de flesta.
Oavsett om du har tentor runt hörnet eller ligger efter med en stor arbetsbörda hade det varit skönt om det bara gick att svälja ett piller och sedan beta av allt med övermänsklig skärpa. Många försöker göra just det med hjälp av så kallade studieläkemedel, även kallade smarta droger — men resultaten blir ofta blandade.
Vissa hyllar dem och menar att de hjälper, medan andra upplever motsatsen: sämre koncentration, svårare att klara komplexa uppgifter och en allmän känsla av obehag. Men vad är egentligen studieläkemedel, och vad gör de i praktiken? Här tittar vi närmare på saken och funderar på om de verkligen är värda att ta.
Vad är studieläkemedel?

Studiedroger är ingen officiell läkemedels- eller drogklass. Det handlar snarare om ett samlingsnamn för olika substanser som människor använder – ofta olagligt – för att plugga. De förekommer kanske allra mest på universitetscampus och sägs kunna öka fokus och hur länge man kan hålla koncentrationen uppe. I de flesta fall rör det sig om någon form av stimulantia, även om det inte alltid är så.
Studiedroger kan även användas på jobbet, men det är mindre vanligt. Trots namnet gör effekterna ofta att det blir lättare att hålla sig till enkla, monotona uppgifter, men hos de flesta kan de samtidigt försämra komplext tänkande och minne.
Vad skrivs studiedroger ut för?

De ursprungliga så kallade studieläkemedlen var Adderall och Ritalin – två amfetaminderivat som skrivs ut för att behandla ADHD. Tanken är enkel: om de hjälper personer med ADHD att hålla fokus borde de väl kunna hjälpa vem som helst att koncentrera sig, eller?
Verkligheten är dock mer nyanserad. Personer med ADHD har ofta en lägre basnivå av dopamin, vilket kan göra det svårt att bibehålla uppmärksamhet. Stimulantia ökar mängden dopamin i hjärnan, vilket kan hjälpa personer med ADHD att hamna på en nivå där det blir lättare att fokusera. För neurotypiska personer brukar dopaminets utgångsnivå redan vara tillräcklig för koncentration – och en höjning kan faktiskt göra inlärning mer krävande.
Aniracetam, däremot, skrivs ut till personer med demens eller som har drabbats av stroke, eftersom det anses kunna förbättra minne och kognitiv funktion. Modafinil, ett annat välkänt studieläkemedel, ordineras vid narkolepsi – det är ett centralstimulerande medel som ökar vakenheten.
Även om studieläkemedel skiljer sig åt har de en sak gemensamt: de är avsedda att på något sätt förbättra eller förstärka kognitiv funktion.
Vilka olika smart drugs finns det?

Nu ska vi titta närmare på några av de vanligaste smart drugs (nootropika) som finns. Du har sannolikt hört talas om flera av dem – kanske har du till och med provat någon.
Obs: Effekterna som listas här avser de avsedda effekterna när ett läkemedel förskrivs på korrekt sätt. Effekterna kan skilja sig markant om du tar dem i ett annat sammanhang.
Adderall

Adderall är ett välkänt läkemedel mot ADHD och är ett varumärke för en kombination av fyra olika amfetaminsalter. I USA har det skrivits ut över 34 miljoner gånger och det är mycket utbrett – enligt många alldeles för utbrett. Eftersom det är relativt lätt att få tag på i både USA och Europa används det ofta som ”studiedrog”, och även som prestationshöjare vid fysisk aktivitet.
När det tas i låga doser för ADHD bedöms beroenderisken vara liten, och det ska inte skada hjärnan eller nerverna. Vid högre doser gäller inte detta.
Effekter
-
Ökad vakenhet
-
Förändrad sexlust
-
Bättre kognitiv kontroll
-
Ökad motståndskraft mot trötthet
-
Ökad styrka och uthållighet
Biverkningar kan bland annat vara:
-
Ångest
-
Torr mun
-
Svårigheter att fokusera
- Sömnlöshet
Aniracetam

Aniracetam används mer sällan som studiemedicin, eftersom det är betydligt svårare att få tag på. I USA är det inte godkänt av FDA, men i Europa finns det som behandling vid demens och efter stroke. I dessa sammanhang har det visat sig kunna förbättra minnet och den kognitiva förmågan.
Effekter
-
Förbättrat minne
-
Förbättrad inlärning
Biverkningar kan bland annat vara:
-
Irritabilitet
-
Ångest
- Sömnlöshet
Metylfenidat (Ritalin, Concerta)

Förutom Adderall är Ritalin kanske det mest välkända studiemedlet—det går även under namnet Concerta. Båda är varumärkesnamn för metylfenidat, ett amfetaminliknande centralstimulerande läkemedel. Precis som Adderall är det relativt lätt att få tag på, vilket gör det populärt bland studenter och andra som vill använda så kallade smart drugs.
Effekter
-
Ökad vakenhet
-
Ökad sexlust
-
Bättre kognitiv kontroll
-
Ökad fysisk prestationsförmåga
Biverkningar kan bland annat vara:
-
Sömnlöshet
-
Irritabilitet
-
Ångest
- Hjärtklappning
Lisdexamfetamin

Lisdexamfetamin, som säljs under varumärkena Vyvanse och Elvanse, är ett annat centralstimulerande läkemedel som skrivs ut för att behandla ADHD och hetsätningsstörning, eftersom det minskar aptiten.
Effekter
-
Ökad vakenhet
-
Bättre kognitiv kontroll
-
Ökad fysisk prestationsförmåga
Biverkningar kan vara:
-
Sömnlöshet
-
Irritabilitet
-
Ångest
- Hjärtklappning
Modafinil

Modafinil ökar vakenheten och används därför främst vid behandling av narkolepsi. Även om det också är ett vanligt ”studiepreparat” tyder forskning på att det kan vara effektivt för personer som är sömndepriverade, men har begränsad effekt hos dem som redan är ordentligt utvilade (Minzenberg and Carter, 2008).
Effekter
-
Ökad vakenhet
-
Bättre fokus
-
Förbättrad kognitiv förmåga
-
Bättre minne
Biverkningar kan bland annat vara:
-
Ångest
-
Huvudvärk
-
Illamående
- Nervositet
Koffein

Sist men inte minst: det allra vanligaste studiemedlet – som de flesta av oss inte ens ser som en drog – är koffein. Koffein är ett stimulerande ämne med effekter som påminner mycket om de andra alternativen i den här listan. Den stora skillnaden är att det finns på kaféer och i matbutiker, i stället för att kräva ett recept från läkare. För vissa gör det det mindre ”spännande”, men samtidigt är det betydligt mer lättillgängligt och smidigt!
Effekter
-
Ökad vakenhet
-
Bättre fokus
-
Mer energi
Biverkningar kan bland annat vara:
-
Ångest
-
Skakighet
-
Svårigheter att koncentrera sig
-
Irritabilitet
- Huvudvärk
Bör du använda studiedroger?

Om du inte har en diagnostiserad åkomma som på något sätt försämrar din kognitiva förmåga klarar du dig sannolikt utan studiedroger – eller så håller du dig helt enkelt till kaffe. Effekten är osäker, och det finns gott om belägg för att många i stället får mer ångest och svårare att behålla fokus av den här typen av preparat.
De flesta studiedroger är potenta psykoaktiva stimulantia, och bör behandlas därefter. Det är inga mirakelpiller som gör oss smartare – det är substanser som aktiverar nervsystemet och ökar tempot i hjärnans arbete. Men högre hastighet innebär inte alltid bättre effektivitet.
Tänk på det som att köra bil: det finns en optimal fart där du tar dig fram smidigt och ändå har full kontroll. Kör du snabbare än så blir det lätt vingligt. Så även om stimulerande medel kan hjälpa vissa, slår inget en pigg, nykter och utvilad hjärna när du ska lära dig något eller prestera i en komplex uppgift.
Vilka risker och biverkningar har studiedroger?

Studieläkemedel—som oftast är centralstimulerande—innebär vissa risker. Utöver biverkningarna som nämndes ovan finns också en tydlig risk för missbruk; många av dem är trots allt amfetaminderivat. I bästa fall kan det störa inlärningen, och i värsta fall kan det leda till hämmat omdöme, riskbeteenden eller att du utvecklar ett beroende. Riskerna blir särskilt allvarliga om du behöver köra bil eller göra något annat där du kan utsätta andra för fara.
Om du dessutom har underliggande psykisk eller fysisk ohälsa kan de här preparaten trigga symtom på oväntade sätt—och i vissa fall kan det till och med vara livshotande. Och om du tar receptbelagda läkemedel, oavsett om det gäller psykisk eller fysisk hälsa, bör du inte experimentera med studieläkemedel, eftersom kombinationer kan ge skadliga läkemedelsinteraktioner.
Studieläkemedel: hjälp eller hinder?

För de flesta är så kallade studieläkemedel helt enkelt onödiga. De är definitivt inte de magiska hjärnförstärkarna som många önskar att de vore. I praktiken liknar de ofta koffein på högvarv och kan ibland ge en extra skjuts – men de kommer inte att göra dig till ett geni.
Om du upplever att de fungerar ovanligt bra för dig kan det vara ett tecken på odiagnostiserad ADHD, eftersom vissa med ADHD svarar bra på den här typen av stimulantia. Annars: prioritera en riktigt god natts sömn och drick ett glas vatten!
- Minzenberg, Michael J, Carter, & Cameron S. (2008, June). Modafinil: A Review of Neurochemical Actions and Effects on Cognition - https://www.nature.com
-
4 min
26 June 2023
Magiska svampar för studier: hjälper det?
När tentaperioden närmar sig är det lätt att frestas att ta till droger för att få hjälp med pluggandet. Men hur kan de i så fall användas på ett sätt som faktiskt gör nytta? I den här artikeln går...
-
7 min
29 June 2021
Vilka effekter har koffein på studier?
Undrar du hur du kan använda koffein för att få ut mer av dina studier? Då har du hittat rätt. Precis som med alla droger finns det en optimal dosering som gör det mer sannolikt att du får bra...
-
7 min
12 January 2020
En heltäckande guide till de kognitiva effekterna av...
Många känner till att psykedelika kan påverka hur vi tänker och känner. Nedan går vi igenom de olika kognitiva effekterna av psykedelika och tittar närmare på vilka förmågor som kan förstärkas...
-
4 min
31 August 2017
5 droger som kan öka fokus, förbättra...
Trött på att sätta dig vid skrivbordet på jobbet och direkt känna hur tristessen smyger sig på, medan fokus glider iväg till något avlägset hörn av internet? Då kan den här listan med nootropika...
-
6 min
11 August 2017
För- och nackdelar med att använda cannabis...
Det har länge antagits att cannabisbruk påverkar minnet, inlärningen och den mentala prestationsförmågan negativt. Men nyare rön visar att det inte alltid behöver vara så. Faktum är att många...
-
2 min
15 November 2014
De långsiktiga effekterna av peyoteanvändning på hjärnan
Peyote har använts i entheogena ceremonier i tusentals år – men hur påverkar ett sådant bruk hjärnan?
