Catuaba: Allt du behöver veta

Catuaba (Erythroxylum Catuaba)

Adam Parsons
Adam Parsons
Senast uppdaterad:

Amazonas regnskog är ett frodigt nav för biologisk mångfald. Tiotusentals växtarter producerar otaliga alkaloider som människan i dag tar till vara på – vissa i andliga sammanhang, andra för rekreation. Även catuaba-bark kommer från denna rika källa av molekylär komplexitet.

Vad är catuaba?

Catuaba (Erythroxylum Catuaba)

Catuaba är namnet på ett örtavkok som görs på trädbark. Den taxonomiska historiken kring denna beredning har förbryllat botaniker och forskare i decennier. Barken som används i drycken kommer nämligen från flera olika träd, snarare än från en enda art. I Brasilien används drycken i många sammanhang – särskilt som en energikick och inför en intim stund med en partner.

Brasilianska skördare brukar tala om två huvudarter som används för att få fram catuababark: ”liten catuaba” och ”stor catuaba”. Den lilla catuaban, som identifierats som Erythroxylum catuaba, växer som ett mindre träd med orange och gula blommor och mörkgula, oätliga frukter. Det relativt lågvuxna trädet blir omkring 2–4 m högt.

”Stor catuaba” – Trichilia catigua – tillhör däremot mahognyfamiljen och kan nå en höjd på 6–10 m. Trädet blommar med gräddfärgade blommor. Forskare har analyserat barkprover och har hittills identifierat flera kemiska beståndsdelar, bland annat:

• Omega-fenylalkaner

• Omega-fenylalkansyror

• Omega-fenyl-gamma-laktoner

Botaniker har också identifierat Erythroxylum vacciniifolium som en del av catuaba i vissa blandningar. Forskare har funnit att växten innehåller en typ av tropanalkaloider som kallas catuabiner. Hit hör catuabin A, B, C och D.

Även andra träd kan gå under samlingsnamnet catuaba, men de två som nämns här är de vanligaste arterna inom brasilianska örttraditioner.

Relaterad artikel

Topp 20 afrodisiaka från hela världen

Catuabas historia

Catuabas historia

Catuaba betyder ungefär ”det som ger styrka åt indianen” på det inhemska språket guaraní. Ursprungsfolk har i lång tid använt denna örtblandning för att öka energin och stimulera sexlusten. Enligt historiker var det tupi-folket i Brasilien som först kopplade dessa effekter till den naturliga beredningen.

Kunskapen har förts vidare i generationer och lever kvar i dagens brasilianska kultur, där moderna örttraditioner fortfarande använder catuaba på liknande sätt. I dag är den känd världen över, och även örtterapeuter i Europa och USA använder catuaba för dess bioaktiva ämnen.

Effekter av catuaba

Effekter av catuaba

Vetenskapen har ännu inte lyckats avkoda vilka ämnen och processer som döljer sig i catuababark. Forskare behöver fortfarande undersöka örten mer grundligt, och först välgjorda studier på människor kan visa om det finns några återkommande, mätbara verkningsmekanismer. De effekter som ofta kopplas till catuaba bygger därför främst på traditionell användning och anekdotiska berättelser.

Den vanligaste uppgiften om catuaba handlar om sexlust och upphetsning. Många användare beskriver ökad libido, vilket gör att catuaba ibland ses som ett växtbaserat stöd för att höja stämningen i sovrummet. Catuaba verkar också kunna dämpa känslor av nervositet, vilket kan vara en annan anledning till att vissa upplever den som hjälpsam inför intimitet. Blandningen kan bidra till att byta ut spänning mot ett lugnare, mer avslappnat sinne.

Adam Parsons
Adam Parsons
Adam Parsons är professionell cannabisjournalist, copywriter och författare – och har varit en del av Zamnesias team under lång tid. Med uppdraget att bevaka ett brett spektrum av ämnen, från CBD till psykedelika och allt däremellan, skriver Adam blogginlägg och guider samt utforskar ett ständigt växande produktsortiment.
Referenser
  • (2017/03/01). Trichilia catigua: therapeutic and cosmetic values - ScienceDirect - https://www.sciencedirect.com
  • Campos, Maria M., Fernandes, Elizabeth S., Ferreira, Juliano, Santos, Adair R. S., Calixto, & João B. (2005, October). Antidepressant-like effects of Trichilia catigua (Catuaba) extract: evidence for dopaminergic-mediated mechanisms | SpringerLink - https://link.springer.com